Idag inleds den årliga Donationsveckan, en kampanj initierad av Socialstyrelsen för att få fler att ta ställning till organ- och vävnadsdonation. En donation som det flaggas mindre för men som berör många i communityt är donation av könsceller.

Brist på donerade spermier i Sverige har bromsat barnlängtande personer från att bli föräldrar i många år. Pandemin med medförande begränsningar gjorde att donation av spermier och ägg nästintill avstannade.

Olivia Larsson
Olivia Larsson och fästmön Gabriella Genberg är två som drabbats av bristen på donatorer. De hade varit ett par i fyra år och bestämde sig för att ta ett första steg för att bli föräldrar hösten 2020. Efter de inledande utredningarna var klara och paret hade fått den remiss som krävs för att ställa sig i kön för assisterad befruktning med donerade spermier fick de veta att det kunde dröja år innan behandling skulle påbörjas.

– Det var en otrolig antiklimax. Vi var ju redo och hade tagit det här beslutet och så får man höra att väntetiden är minst två år. Man blir ju så frustrerad för man kan ju inte heller veta att fertiliteten kommer att fungera när man väl är framme i kön heller, så det skulle ju kunna ta ännu längre tid att få ett barn, säger Olivia.

Hittade genväg till behandling

Att det var kö för att få försöka bli förälder visste de om, men att det kunde handla om år hade de inte anat.

– Jag var väldigt negativ i början och tänkte att kön måste vara kopplat till att fertilitetsvården var underfinansierad, och så fick vi höra att det var spermabrist. Att det var där resurserna brast hade jag inte trott.

När väntetiden kändes för lång för att hantera började paret leta runt. Efter ihärdigt ringande till bland annat Försäkringskassan fick de informationen som skulle korta kön avsevärt – de kunde nämligen göra behandlingen i Danmark och sen få tillbaka pengarna från Försäkringskassan.

– Vi fick förklarat att när man har gjort inseminationen och fått sitt barn, och har dokumentation på att allt har gått rätt till genom kliniken och läkare så kunde vi ansöka om att få ersättning för kostnaderna i efterhand. Och det här var ingenting som stod någonstans när vi letade, utan vi fick ringa runt och luska fram det.

Efterlyser mer information till barnlängtande

Upptäckten menar hon visar att det brister i informationen till par som söker hjälp att få barn genom assisterad befruktning.

– Funktionen finns ju ändå, man vill ju hjälpa paren som behöver donerade könsceller. Så det hade varit bra om man gick ut med det här på ett bredare sätt. Det skulle säkert minska kön i Sverige också.

Olivia spånar även att det är bristen av information som gör att många inte tänker på att donera spermier i Sverige.

– Är man hetero och lever i den normen och sfären så tror jag inte man tänker på att det finns en så stor efterfrågan. Jag tror att man skulle komma väldigt långt med att informera om behovet och klargöra att man som spermadonator inte blir pappa till massa barn. I Danmark har man världens största spermabank och där ser man det som att donera blod. Man hjälper andra till att bli föräldrar.

Är du sugen på att fylla ditt strå till stacken kan du läsa mer om att bli könscellsdonator på 1177.