En tidigare polis från Milwaukee, vars trovärdighet ifrågasatts efter flera disciplinära överträdelser, har varit med och avgjort ödet för en venezuelansk makeupartist som nu sitter fängslad i ett av El Salvadors mest beryktade fängelser.
Det rapporterar bland annat USA Today och Washington Blade efter granskningar av rätts- och myndighetsdokument.
Andry Hernández Romero, en 30-årig öppet homosexuell makeupartist från Venezuela, anklagades för att vara medlem i det kriminella nätverket Tren de Aragua – en anklagelse som byggde på ett rapportutlåtande från Charles Cross Jr., en före detta polis som numera arbetar för fängelseentreprenören CoreCivic. Hernández Romero har ingen kriminell bakgrund och hade lagligen sökt asyl i USA på grund av trovärdiga hot mot honom i Venezuela till följd av hans sexuella läggning.
Hernández Romero flydde från Venezuela 2023 och ansökte om asyl vid San Ysidro-gränsövergången i San Diego i augusti 2024 genom den officiella appen CBP One. Han klarade en första så kallad ”credible fear”-intervju med en federal tjänsteman men fördes senare till ett förvar, där Cross och en annan CoreCivic-anställd granskade honom. Bedömningen de kom fram till grundades nästan uteslutande på tatueringar – två kronor på handlederna – vilka enligt Hernández Romero representerar firandet av Trettondagen i hans hemby Capacho, inte någon gängtillhörighet.
Bedömningen resulterade i att Hernández Romero, tillsammans med 237 andra venezuelanska migranter, deporterades till El Salvador, Honduras eller Venezuela. Många av dem, inklusive Hernández Romero, skickades till El Salvadors högsäkerhetsfängelse Terrorism Confinement Center (CECOT), som anklagats för grova människorättsbrott. Exakt datum när Hernández Romero deporterades anges inte av de två tidningarna, men USA- Today skriver efter den 6 mars.
Anklagelserna mot Hernández Romero väcker stark kritik från människorättsorganisationer och hbtq-aktivister. Organisationer som Human Rights Campaign kräver nu att USA:s utrikesminister Marco Rubio och inrikesminister Kristi Noem omedelbart stoppar felaktiga deportationer och säkerställer att alla asylsökande och invånare i USA ges rättssäkra processer, i enlighet med konstitutionen.
Enligt Washington Blade uppger även Alvaro M. Huerta från Immigrant Defenders Law Center att myndigheterna, utan stöd av någon annan information än tatueringar, utpekade Hernández Romero som gängmedlem. Kritiken förstärks av tidigare utredningar från departementet för inrikes säkerhet, DHS och FBI, som visat att tatueringar ensamma är ett otillförlitligt bevis på tillhörighet till Tren de Aragua.
Fallet Hernández Romero är inte unikt. Liknande problematik gäller Kilmar Abrego Garcia, som också deporterades till El Salvador. Hans fall aktualiserades den 15 april 2025, där domare Paula Xinis vid U.S. District Court i Greenbelt, Maryland, kritiserade regeringens hantering efter ett beslut från Högsta domstolen som ålade myndigheterna att ”underlätta hans återvändande”. I sitt beslut beordrades vidare utredning för att avgöra om regeringen kan ha gjort sig skyldig till domstolstrots i samband med utvisningarna.
Charles Cross, som under sin tid som polis blev känd för sin bristande trovärdighet och flera disciplinära åtgärder – inklusive en rattfylleriolycka och falska övertidsanspråk – har trots sin bakgrund tillåtits spela en avgörande roll i dessa bedömningar. Han hade redan 2007 dömts för skadegörelse och hot om självmord med tjänstevapen, vilket bidrog till att han placerades på den så kallade ”Brady List” över opålitliga poliser.
Experter varnar nu för att privata entreprenörer som CoreCivic tillåts ta beslut som tidigare varit reserverade för federala agenter. John Sandweg, tidigare tillförordnad chef för ICE, den myndighet som utvisar migranter, beskriver användningen av privata aktörer som ”ytterst oroande”, särskilt eftersom gängtillhörighet används som det enda skälet för deportation.
Departementet för inrikessäkerhet hävdar i ett uttalande till USA Today att deras bedömningar baseras på mer än bara tatueringar, men har avböjt att kommentera Hernández Romero fall specifikt eller vilken roll privata entreprenörer spelar i processen.
Fallet med Andry Hernández Romero ses som ett varnande exempel på hur bristande rättssäkerhet kan få katastrofala konsekvenser för personer som söker skydd från förföljelse i USA.
Uppdaterad 2025-04-17
