Förtidsröstningen i årets kyrkoval är nu i gång. På grund av lågt valdeltagande – under 20 procent – har kyrkovalet historiskt varit en plats där ytterhögern kunnat etablera sig för att senare kunna ta plats i andra demokratiska organ, som Sveriges riksdag. Så var det för Sverigedemokraterna, som tog plats i kyrkomötet 2001. Så kan det också bli för Alternativ för Sverige, som suttit i kyrkomötet sedan förra valet och dessutom tagit plats i stiftsfullmäktige i Stockholm, Göteborg och Visby. Tack vare att kyrkomötet under mandatperioden beslutat om en tvåprocentsspärr blir det svårare i framtiden, men långt ifrån omöjligt.
Utöver att använda kyrkopolitiken som en språngbräda in i riksdagen skadar de nationalistiska och konservativa krafterna kyrkan, särskilt för oss hbtqia+-personer. Exempelvis föreslår Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan (SDSK) höstens kyrkomöte att avveckla Regnbågsnyckeln. Tillsammans med studieförbundet Sensus äger vi, Kristna regnbågsrörelsen (EKHO), processmodellen som används för att utbilda kyrkans anställda och förtroendevalda i hbtqia+-frågor. Det gör vi utifrån ett beslut i kyrkomötet om att Regnbågsnyckelprocessen ska erbjudas alla församlingar.
Frågan om prästers möjlighet att vägra viga samkönade par är återkommande på kyrkomötet. Även till höstens kyrkomöte finns förslag om att tydliggöra kraven på blivande präster i frågan om samkönade äktenskap och inställning till hbtqia+-personer i kyrkan. I omgångar har kyrkomötet tagit beslut om att tydliggöra och förbättra kyrkans teologi för hbtqia+-personer, på senare år särskilt för transpersoner och icke-monogama. År 2022 tog kyrkomötet avstånd från omvändelseterapi, vilket inte får förekomma i Svenska kyrkan.
Men kyrkomötet har också beslutat att präster, nya som gamla, fortsatt får vägra viga samkönade par. Lars Hultkvist, kyrkopolitiker i Farsta och kyrkomöteskandidat för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) argumenterar i en debattartikel i Kyrkans Tidning (29/8) att kyrkan ska behålla nuvarande öppenhet för präster med en traditionell äktenskapssyn eftersom annars ”kan nuvarande äktenskapslag öppna upp för månggifte”. Dessutom finns kyrkopolitiker som vill att Svenska kyrkan slutar delta i prideparader och i stället halar prideflaggor. Och hur mycket politikerna än beslutar om att omvändelseterapi inte får förekomma i Svenska kyrkan, så får vi fortfarande vittnesmål om omvändelseförsök i samfundet.
Svenska kyrkan har lång väg att vandra innan hbtqia+-personer helt och fullt kan känna sig välkomna i samfundet. Samtidigt har inkluderande församlingar kommit att bli en fristad för många unga hbtqia+-personer. Det är inte ovanligt att konfirmations- och ungdomsträffarna fungerar som ett andhål när skola och hem inte är lika accepterande.
Svenska kyrkan ska fortsätta arbeta mot att bli en verksamhet där hbtqia+-personer får plats med hela sig – inte en högerextrem grogrund. För att det ska bli verklighet krävs att du som är medlem gör din demokratiska plikt och tar dig till valurnorna senast 21 september för att rösta på nomineringsgrupper som står upp för en inkluderande kyrka.
