På en storslagen middag får jag en person till bordet som jag inte har koll på. Känner bara vagt igen henne som en som brukar tala om livsåskådning, kanske i egenskap av filosof, själasörjare eller psykolog. Till vänster om mig sitter Lisa Nilsson, Peter Jöback, mitt emot Lena PH och vid sidan om henne den nu hetare än någonsin, filmaktuella Siw Malmqvist.
Finns det en mening med min placering? Varenda gäst i lokalen är offentlig i någon mening. Jag borde förstås känna till henne. Det är antagligen närmast oförskämt att inte veta. Jag blir nödgad att fråga vad hon sysslar med. Får ett pillemariskt leende till svar och sen säger hon utan att svara på frågan: vi har faktiskt pratat med varandra förut. Sedan blir det tyst.
Jag hatar sociala gissningslekar. Det är ingen bra start att redan vid förrätten irritera sig på sin bordsdam. Såväl allsång som ”överraskningar” står på programmet. Kvällen kommer bli lång.
Jaha, tänker jag. Häromdagen mindes jag inte ens att jag hållit tal vid min egen pappas begravning.
”Du ringde mig en gång”, säger hon med granskande blick, innan hon lutar sig mot mitt öra. ”Och du var v ä l d i g t förbannad.”
Inte ens nu piggnar jag till. Noll klockor ringer och jag misstänker att hon hittar på för att göra sig intressant. Det enda jag får ur mig är två höjda ögonbryn.
”Jag hade legat med din tjej”, fortsätter hon. ”Jag bodde hemma hos mina föräldrar och vi hade bara en fast telefon. Det blev otroligt pinsamt.”
Jag är helt blank. Har inget minne av ett sådant samtal. Men vem hittar på en så sjuk grej? Och varför? Det är ju ingen show off, sådana är jag med om ibland, att folk hittar på allt möjligt konstigt om mig, oklart varför. Det handlar uteslutande om alkohol, droger, sex och just otrohet. När hon avslöjar vem av mina otaliga flickvänner som snedknullat börjar jag ändå tro henne. Horbock, skitstövel, rövhål hette det då. Sexmissbruk var inte uppfunnet.
”Jag kan säga att det stannade vid ett one night-stand. Efter det att du drämt på luren höll jag fingrarna i styr.”
Hon skrattar avväpnande.
Det gör inte jag. Jag har fullt upp med att tröstlöst harva runt i min begränsade minnesbank. Hur kan man glömma något sådant? Alltså inte otroheten, utan samtalet! Hur lyckades jag ens luska fram numret? Men nöden är ju uppfinningarnas moder, som det heter.
Först skäms jag, men det går snabbt över. Driftigt av mig ändå. Jag frågar inte om det var hon som var medskyldig till den könssjukdom jag oförskyllt åkte på under den här tiden.

Höstens hetaste diskussion pågick i veckor och vid skrivande stund sköljer svallvågorna över landet. Säg notoriskt otrogen och topplocket går på hela befolkningen. Inte ens ett folkmord, en svältkastrof eller golfströmmens förestående kollaps kunde göra folk mer indignerade och fulla av ilsken energi. Otroheten hade repeterats åttio till nittio gånger.
”En vanlig bögsemester, right?” kommenterade Tone Schunnesson i Cyklopernas land och vände sig mot Christopher Garplind som inte sa emot.

Jag har alltid anat att bögar är något väsentligt på spåren, något som vi andra inte lyckas klura ut. Själv har jag testat alla möjliga, och omöjliga, former av samlevnad. Särbo, sambo, med eller utan barn, långdistansrelationer, symbios, tvåsamt- och tresamt. Varit älskarinna till gift fru. Haft öppen relation. Jagat fri kärlek. Öppenhet. Försökt att i alla sammanhang avhända mig en av de värsta känslor en människa kan uppleva. Bara ordet svartsjuka. Svart. Sjuka. Svenskans mest glasklara glosa.
En sak sticker särskilt ut i debatten. Alla de som utan att ha läst boken upprört vrålar ”JAG skulle aaaldrig tolerera nåt sånt.” Ok. Vi antecknar din ståndpunkt, tänker jag elakt. Å andra sidan är jag, om jag enbart går på känsla, den första att räcka upp handen och hojta ”hear, hear”.
Men ärligt, ni som har läst: hur många av er kan säga att ni haft en relation som är i närheten av den som det omtalade heteroparet beskriver? Kanske är det detta som retar allra mest. Att man hittills inte haft en enda rövhatt till partner som ändå varit värd att trampa i bajstunna eller gå på glödande kol för?
Jakten fortsätter…