I och med QX februari-nummer börjar vi publicera intervjuerna med ledarna för de partier som idag sitter i riksdagen. Läs, begrunda och välj.

Söndagen den 13 september deltar var och en av oss i valet av de som bland annat i riksdag och regering sätter riktningen för den politiska utvecklingen av Sverige.

Det svenska valet görs i en minst sagt skakig och konfliktfylld tid. En tid då minoriteter, visa av historien, vet att man lätt används i ett cyniskt spel för att locka fler väljare.

Det klassiskt fula spelet illustrerades på ett häpnadsväckande sätt vid Kristdemokraternas senaste riksting den 14 november 2025 där partiledaren Ebba Busch gick till storms mot könstillhörighetslagen som ger transpersoner mer självbestämmande. Hon, med hjälp av sina rådgivare, valde nogsamt att formulera det populistiska utropet: ”vi är inte dem som hukar i bänkarna – nej, gôbber å käringar nu laddar vi om”, följt av ”vi ska göra vad vi kan för att backa könstillhörighetsbandet.”

På rikstinget jublade (förhoppningsvis inte alla) ombuden.

Kan det bli mer obehagligt. Kan det bli mer uppenbart hur en lite grupp som tillkämpat sig begränsade rättigheter görs till en ”ideologisk fiende” som hon uppmanar sina ”gubbar och kärringar” att ta strid mot.

Det är så smaklöst att man tappar hakan. Oavsett vad man tycker om könstillhörighetslagens olika delar så passerades här gränsen.

Inte helt förvånande valde två engagerade kristdemokrater med transbakgrund att omedelbart lämna partiet.

Inspirationen kommer uppenbart från Trumps USA. I sin alltmer vulgära kamp mot det som brukar kallas ”woke”, ”PK”, ”mångfald” har just transpersoner hamnat i ett, för att vara en så pass liten grupp, ovanligt stort fokus.

Men det är ju så det brukat fungera. De mest sårbara är lättast att kasta till hyenorna. Att ge sig på transpersoner är ett tacksamt sätt för de som vill ersätta mångfald med enfald att samla ”gôbber å käringar” kring förenklade stridsrop.

Men målet för den politik som attackerar de svagaste är större än så.

Nu talas det närmast i revolutionära termer om att skapa en ny världsordning.

I denna nya världsordning fantiserar Donald Trump och hans allt mer uppspelta vänner världen över, om att USA och Kina skall dela upp världen mellan sig. USA sköter hela den amerikanska kontinenten, inkluderat Grönland, och Kina tar hand om Asien.

Idémässigt delar de synsättet att det är den starke som alltid har rätten på sin sida. Svaghet föraktas och svagast av de svaga är de som omfattar de demokratiska idéerna om delad makt och alla människors lika rätt och värde.

Idén om den starkes rätt delar Donald Trump och Xi Jinping. Den värderingen omfattas av Vladimir Putin.

Det blir allt tydligare att det är Europa som kan vara den möjliga aktören i försvaret av de demokratiska värderingar som inkluderar skyddet av minoriteter. Ett Europa med bittra erfarenheter av vad föraktet för svaghet leder till.

När Donald Trump belönar Vladimir Putin för kriget mot Ukraina, när han går till frontalangrepp på ett annat NATO-land och när han ger sitt oreserverade stöd till Victor Orbán i Ungern så är målet att splittra det Europa som inte önskar världsordningen där den rike och starke bestämmer allt.

För Trump, såväl som Putin, är stödet till höger- och vänsterextrema partier som gjort sig till femtekolonnare i sin kamp mot ett inkluderande samhälle, en central strategi för att försvaga Europa. Därmed hotas ett Europa där homo-, bi- och transpersoner kan leva i trygghet.

Vi behöver inte längre ropa på ”nazist”-vargen för att beskriva farorna med de framgångar som höger-och vänsterextrema partier har. Framgångar som leder till att hbtq-personer, liksom judar, muslimer och olika nationella minoriteter, med jämna mellanrum och från olika håll, hamnar i skottgluggen.

Att få Europa på fall hoppas Trump och Putin, liksom deras affärsvänner, leder till en värld där stormakternas egna oligarker och tech-miljardärer kan agera utan demokratisk inblandning.

Valet i Sverige 2026 blir denna gång även ett val om försvaret av den demokrati, rättsordning och världsordning som formulerats utifrån erfarenheterna från andra världskrigets fasor.

Din röst räknas.

• Som många säkert sett nekades QX mediestöd efter att i några år ansetts ha kvalificerat. 2024 sa den Medienämnd som beslutar om stöd att vi var viktiga för den ”publicistiska mångfalden” och ”av betydelse för grupper som är underförsörjda när det gäller journalistisk bevakning.”

2025 var detta sätt att resonera om QX som del av ett svenskt medielandskap helt bortblåst.

Ingen förändring i vår publicering har skett från vår sida. Så nog ser det ut som en tanke att just mångfald och underförsörjning inte längre vägs in när Medienämnden gör sina bedömningar.

För att inte tvingas lägga ned behöver vi nu öka antalet prenumeranter rejält. 69 kr i månaden kostar det. Förhoppningsvis vill även du att vi kan fortsätta. qx.se/prenumerera/

Och glöm inte heller att de som annonserar i QX och på QX.se är värda din uppmärksamhet och ditt stöd.