QX i samarbeta med Expressen har granskat Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar av hbtq-asylsökande. Vi har följt sex personer som alla har nekats asyl.

“Min bror har sagt att om jag någonsin visar mig i Uganda igen så ska han ta min dotter, skära henne i bitar framför mig och tvinga mig att äta dem” Pearl 30 år.

De kommer från länder i Afrika. De säger att de har förföljts, torterats och hotats. De säger att de är homosexuella och att de behöver asyl i Sverige. Men Migrationsverket har nekat dem alla asyl med samma motivering. ”Den sexuella läggningen har inte gjorts sannolik”.

Enligt Migrationsverket har en person rätt till asyl i Sverige om den känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin sexuella läggning. När personen har ansökt om asyl gör Migrationsverket en individuell bedömning av den asylsökandes rätt till skydd.

“Jag önskar att handläggarna hade mer kunskap och förståelse för hbtq-asylsökande från Afrika. Du litar inte på tolkarna, man kan inte tala fritt. Det finns inget förtroende” Benon 42 år.

När en asylsökande säger att hen tillhör gruppen hbtq-personer måste hen göra det sannolikt för Migrationsverket. Att ”göra sannolikt” är ett lägre ställt krav än att ”bevisa”, eftersom en sexuell läggning inte går att bevisa.

Den som söker asyl har rätt till ett juridiskt biträde. Om den asylsökande har tur blir den tilldelad en advokat som är specialiserad i de komplexa hbtq-utredningarna. Det första steget i utredningen är en djupgående intervju med Migrationsverket, en så kallad trovärdighetsbedömning. Genom att svara på en handläggares frågor ska den asylsökande lämna alla skäl och uppgifter som Migrationsverket ska ta ställning till. Dessa intervjuer är ofta den sökandes enda chans att bli hörd.

”Skulle du beskriva dig som lesbisk eller homosexuell?”, ”När upplever du att du blev sexuellt intresserad av andra människor? Hur tänker du kring detta?” och  ”För mig låter detta som en form av sexuellt utnyttjande av dig, och inte en jämbördig sexuell relation.”

Experter på området är eniga att det är svårt att göra sin sexuella läggning sannolik. Asylrättsjuristen Aino Gröndahl, Charlotta Lagnander från Flyktinggruppernas riksråd och RFSL:s flyktinghandläggare Stig-Åke Petersson säger alla att avslagen för hbtq-asylsökande har ökat. De kopplar det till åtstramningar i asylpolitiken efter flyktingvågen 2015. De säger att många får nästintill identiska avslag. Avslag som handlar om trovärdighet. Det har inte gått tillräckligt bra på intervjun. ”Den sexuella läggningen har inte gjorts sannolik”.

 

Frågor utan facit

 “Jag förstod ingenting. Ingen berättade för mig vad jag kunde vänta mig. Vad jag skulle göra eller säga, eller åtminstone ge mig några riktlinjer”  Lucy 28 år.

Vi har pratat med en handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket som vill vara anonym. Hon har gjort 100-tals utredningar och beskriver hbtq-fallen som svåra.

-Under intervjuerna ska du som handläggare ställa väldigt abstrakta frågor. Det är svårt, ibland omöjligt att avgöra om en person har svarat tillfredsställande eller inte.

Handläggaren säger att 90% av kollegorna är väldigt duktiga och måna om att det ska bli bra. Men blir stressade av sina chefer.

Stig-Åke Petersson från RFSL har arbetat med hbtq-asylsökande i 46 år. Han beskriver besluten från Migrationsverket som godtyckliga.

– Alla svar kan vara fel. I alla mina ärenden så har de asylsökande gjort sitt bästa för att förklara hur de började gilla personer av samma kön, och hur det utvecklades. Majoriteten av avslagen har jag svårt att förstå, säger han och fortsätter,

– Den frågan jag oftast får utav flyktingar är ”vad ska jag svara på det” och jag kan inte ge några goda råd. För bedömningen är helt oberäknelig och godtycklig. 

 

”Signalpolitiken har spillt över på bedömningarna”

“Jag heter Bossa Mudas, det är mitt namn. Jag är bög och jag kan inte ta livet av mig. Jag kan inte plocka ut min själ och ersätta den med en annan. Jag är född såhär” Bossa 19 år.

Migrationsverket registrerar inte hur många asylsökande som åberopar hbtq-skäl. Det är emot lagen att registrera människors sexuella läggning. Men enligt RFSL och FARR rör det sig om en stor ökning av avslag för gruppen sen flyktingströmmarna.

– Signalpolitiken som skickades ut när man förändrade lagen sommaren 2016 har spillt över på bedömningarna. Det har blivit hårdare och nivån du måste uppnå för att anses trovärdig har höjts, säger Lagnander (FARR).

Fredrik Beijer är rättschef på Migrationsverket och ansvarig för kvalitetsuppföljningar. Han har författat det rättsliga ställningstagande som handläggare använder under asylutredningar för hbtq-personer. Det kan jämföras med en guide för hur processen och trovärdighetsbedömningarna ska gå till.

– Jag tycker att det är ett välskrivet ställningstagande men frågan är så komplex. Det räcker inte att sätta det i händerna på handläggare och beslutsfattare. Det kräver egentligen en arbetsinsats som är mycket större vilket vi har haft problem med resursmässigt. Egentligen behöver man åka ut och prata om det här, man behöver liksom inte bara en liten utbildning, för det har vi förstås, säger Beijer.

När en handläggare får ett ärende med en hbtq-asylsökande ska en av Migrationsverkets hbtq-specialister kopplas in. Specialisterna är oftast handläggare som fått fyra till fem dagars utbildning i hbtq- och genusfrågor.

Enligt Sofia Sjöö som tidigare var ansvarig för hbtq-frågor på Migrationsverket har de dock inte utbildat några nya specialister på två år.

– På varje ort finns det några få, det rör sig om 30-40 personer totalt över hela landet. De är sällan med i själva utredningen men finns i back office och är behjälpliga, säger Sjöö.

Sofia Sjöö jobbar idag som barnsamordnare, och positionen som hbtq-samordnare står tom sen december 2015. Men Migrationsverkets pressavdelning menar att hbtq-ansvarig är en viktig tjänst inom verksamheten som ska finnas kvar.

– Har man inte tillsatt en tjänst efter ett och ett halvt år har den ingen hög prioritet. Det visar att Migrationsverket tycker de här frågorna är oviktiga, säger Stig-Åke Petersson.

Han är även kritisk mot specialisternas inverkan på asylutredningar.

– Jag ser de här hbtq-specialisterna mest som ett alibi för att Migrationsverket ska kunna säga att de tar frågorna seriöst, säger Petersson.

Handläggaren vi talat med har direkt erfarenhet av att arbeta med hbtq-specialisterna och ser brister i rollen.

-Jag tror att det är väldigt varierande kvalité. Det finns två specialister på min enhet. När jag rådgjorde med en av dem så kändes det som den bara rabblade kursinformation. När jag bad om fördjupning och ställde komplicerade frågor fick jag inga tydliga svar.

 

”En enkel utväg”

Migrationsverket har inte utvärderat kvaliteten på sitt arbete med hbtq-asylsökande på två år. I sommar väntas en ny rapport som följer upp deras hantering av hbtq-ärenden. Rättschef Fredrik Beijer tror att den kommer visa på problem.

– Jag förväntar mig att vi har en rätt lång väg kvar i de delarna. För jag vet att vi har jättemånga nya medarbetare, vi har inte hunnit satsa på kompetensförstärkning på det sättet som vi skulle vilja göra, säger han.

Du säger alltså att Migrationsverket har problem att göra korrekta bedömningar av hbtq-asylsökande idag?

– Ja det har vi förstås. Det är inte konstigt att vi har det. Det är svåra bedömningar och vi har många nya handläggare och beslutsfattare.

Men att det bara handlar om nyanställda med kunskapsbrister tycker inte handläggaren som vi har pratat med är hela sanningen.

-Det är en väldigt enkel utväg för cheferna. Det är ett enkelt svar att ge som ingen kan ifrågasätta, säger hen.

Handläggaren vittnar om en rörig organisation efter flyktingströmmen. Enheterna skulle fatta snabba beslut.

-Allt handlade om siffror. Allt. Det handlade om hur många beslut vi fattade, det handlade om produktion. Man blev hotad från politiskt håll med lägre budgetanslag om man inte avgjorde ett visst antal ärenden innan årsskiftet 2017. Det var väldigt rörigt.

 

Migrationsverkets homosexualitetsstandard

“Jag vill att alla ska höra min historia innan jag skickas hem för att dö” Diallo 33.

Asylrättsjuristen Aino Gröndahl säger att rättschef Fredrik Beijer skulle skämmas om han visste vilka beslut som skrivs med hänvisning till hans rättsliga ställningstagande.

– Tillämpningen av metoden får inte godkänt. Den faller på sin egen orimlighet. Det är inte rättssäkert, det är en skam, säger Gröndahl som just nu har 60 hbtq-ärenden på sitt bord.

Vi har träffat de som fått nej. De som säger att de är homosexuella men inte nått upp till Migrationsverkets standard. De som lever i limbo i väntan på att skickas hem.