Lesbiska par förlorar mindre på att bli föräldrar – visar ny nordisk studie

Kvinnor i heterosexuella par tappar mest i inkomst när de får barn – medan inkomstförlusten är betydligt mindre för födande mammor i lesbiska relationer. Det visar en ny studie från Stockholms universitet, som jämför föräldraskap i samkönade och olikkönade par i Norden.

Forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) har analyserat registerdata från över 170 000 heterosexuella par och drygt 2 800 kvinnliga samkönade par i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Studien visar tydligt att könsroller och familjepolitik spelar en avgörande roll för hur inkomster påverkas efter att ett par får sitt första barn.

– Genom att jämföra samkönade och olikkönade par kan vi få en bättre förståelse för hur mycket av inkomstskillnaderna som beror på könsroller. Samkönade par fungerar som ett slags test – när könsnormerna inte styr på samma sätt blir det tydligare vilken betydelse familjepolitiken faktiskt har för föräldrars ekonomiska villkor, säger Marie Evertsson, professor i sociologi vid SOFI.

I kvinnliga samkönade par är det fortfarande födande mamman som får störst inkomstförlust, men skillnaderna är mindre än hos heteropar – särskilt i Sverige, där tidig tillgång till barnomsorg och jämställdhetsfrämjande föräldrapolitik spelar in och i Danmark där barn börjar tidigare i barnomsorgen. I Finland däremot, där det även finns ett kontantstöd som gör det möjligt att stanna hemma länge, färre möjligheter till deltidsarbete och ”normer kopplade till biologiskt moderskap” vilket gör att den födande mamman stannar hemmalängre, förlorar lesbiska mödrar som föder lika mycket i inkomst som kvinnor i heteropar.

Forskarna har följt parens inkomster från tre år före till fem år efter barnets födelse. Studien visar att när båda föräldrarna är kvinnor – och heteronormativa förväntningar inte slår lika hårt – blir inkomstfördelningen jämnare.

– Resultaten tyder på att en familjepolitik som uppmuntrar båda föräldrar att arbeta och dela på ansvaret kan minska långsiktiga inkomstklyftor, säger Marie Evertsson.

Studien belyser både betydelsen av könsroller och hur olika välfärdssystem formar föräldraskapets ekonomiska konsekvenser – och visar samtidigt hur samkönade familjer kan ge viktig kunskap om strukturella skillnader.