Den iransk‑kanadensiske hbtqi‑aktivisten Arsham Parsi var på snabbvisit i Sverige för att ta emot Tupilaks nyinstiftade utmärkelse Rainbow Warrior 2025. I en intervju med QX uppmanar han den svenska regeringen och övriga EU‑länder att öka pressen på Iran – och att skynda på evakueringen av hbtqi‑flyktingar som sitter fast i Turkiet.

”EU måste övervaka hur pengarna till Turkiet används och se till att flyktingprocessen faktiskt går snabbare. Varje dag i limbo riskerar liv,” säger Parsi, som leder både International Railroad for Queer Refugees (IRQR) och Marjan Foundation i Toronto.

Parsi, i dag 45, växte upp i Shiraz och organiserade redan som tonåring hemliga chattgrupper för iranska hbtqi‑personer. När regimen grep flera av hans vänner tvingades han 2005 fly över bergen till Turkiet, där UNHCR godkände honom som asylsökande. Året därpå landade han i Kanada – den 10 maj 2006, ”min andra födelsedag” som han kallar datumet.

Sedan dess har IRQR och den yngre systerorganisationen Marjan Foundation hjälpt över 300 iranska hbtqi‑flyktingar vidare till trygghet, främst genom Kanadas system för privat kvotflykting­mottagning

Parsi framhåller att flyktingfrågan i Turkiet i grunden är ett europeiskt åtagande. EU, menar han, måste knyta tydliga villkor till de miljardbelopp som redan betalas ut till Ankara: pengarna ska gå till snabba och rättssäkra asylbeslut, säkra bostäder och psykosocialt stöd – inte till symbolprojekt som fotbollscuper, säger han och berättar om att detta just hänt i ett fall han själv känner till. Samtidigt uppmanar han medlemsländerna att ta emot fler kvotflyktingar.
– UNHCR‑flyktingar är redan trippelkontrollerade; de är de säkraste människor ni kan ta emot, säger han och tillägger att varje godkänd kvotplats skyndar på processen för dem som sitter fast i limbo.

Sverige har, enligt Parsi, en särskild möjlighet att visa ledarskap. Han påminner om att svenska skattemedel redan går till Turkiet och anser att regeringen bör kräva fortlöpande resultatredovisning – ”en ordentlig revision av hur varje krona används”, som han uttrycker det. Dessutom vill han se ett mer konsekvent diplomatiskt tryck mot Teheran:
– Om ni kan stoppa ett handelsavtal av arbetsrättsliga skäl kan ni också kräva ett stopp för avrättningar av hbtqi‑personer, säger han.

Parsi beskriver läget i Iran som desperat efter det 12 dagar långa kriget med Israel i april.
– Vanliga iranier stöder inte regimen. Många kände nästan en lättnad när någon slog mot Revolutionsgardens missilbaser. Men repressionen ökade direkt med avrättningar och nya spionanklagelser.

Så länge prästerskapet styr ser han ingen chans till lagliga hbtqi‑rättigheter i landet.
– Det är vår uppgift att ändra folkopinionen underifrån, så att framtida politiker inte vågar röra våra rättigheter,” säger han.

Priset delades ut av kultur‑ och solidaritetsnätverket Tupilak under Stockholm Pride-veckan och överlämnades i samband med ett seminarium om regnbågskultur på träfflokalen Baltzar.
– En utmärkelse är som ett handslag: den säger ’fortsätt, du är på rätt väg’, säger han och lägger halvt på skämt till.
– En dag hoppas jag kunna tacka – på Nobel‑scenen eller i ett fritt Teheran.