När RFSL:s kongress hålls i höst står Peter Sidlund Ponkala inte till förfogande för omval. Efter många år av engagemang i organisationen har han nu valt att gå vidare – även om han väntar med att offentliggöra vilket uppdrag det handlar om.

– Jag har fått ett erbjudande om ett jobb. Det är därför jag väljer att sluta. Det är en chans att få jobba med mänskliga rättigheter utifrån ett annat perspektiv, säger han till QX.

Han betonar att han känner sig hedrad över förtroendet – men också att beslutet varit långt ifrån lätt.

– RFSL betyder jättemycket för mig som organisation. Och har betytt väldigt mycket genom alla år för mig, både socialt och politiskt. Det kommer naturligtvis vara väldigt vemodigt att lämna ordförandepositionen.

Peter Sidlund Ponkala har varit engagerad i RFSL sedan början av 2000-talet, bland annat i RFSL Stockholms styrelse. Under de senaste fem åren har han haft olika roller som vice förbundsordförande, tillförordnad förbundsordförande och förbundsordförande. Det finns såklart många ögonblick att minnas.

– Jag har haft många bra stunder i RFSL, roliga möten, träffat många vänner och kollegor. Det har varit otroligt roligt att jobba tillsammans med våra avdelningar och ta del av all den verksamhet som pågår i landet.

Vissa upplevelser sticker ut mer än andra.

– Det som gjorde väldigt stort intryck på mig var när vi var till Ungern i juni. Det var mäktigt. Och de gångerna jag har varit på ILGA-möten, det visar hur otroligt viktig den här hbtqi-organiseringen är internationellt.

Samtidigt som det politiska läget för hbtqi-personer i Sverige och internationellt hårdnat, ser Peter också något hoppfullt.

– Det känns som att vi är fler idag som hjälps åt att hålla regnbågsflaggan högt. Det finns fler röster som engagerar sig för hbtqi-personers rättigheter. Det är en utveckling som jag är väldigt glad över att vi har i Sverige generellt.

Han vill tona ner sin roll en smula men säger att RFSL spelat en viktig roll i att öppna upp dialogen med fler aktörer i samhället.

– Jag har försökt jobba väldigt mycket med att skapa relationer till andra organisationer. Att uppmuntra andra att också ta plats. Så någon roll har jag haft i det naturligtvis. Men jag tänker att det är också otroligt viktigt. Vi måste komma ihåg att vi är ett stort och brett community som tillsammans behöver ta fighten.

Under sin tid i ledningen har han också sett förändringar inom RFSL – särskilt i relationen mellan förbundet och de lokala avdelningarna.

– När jag började i förbundet så var det väldigt många avdelningar som uttryckte att förbundet bara bryr sig om sig självt. Det hör jag inte längre. När jag varit ute på Pride-turnéerna de senaste två åren har jag verkligen hört att det är annat ljud i skällan. Folk säger: ”Gud vad roligt att förbundet är här och att det känns som att vi tillhör något större.”

– Det är jag otroligt glad och stolt över. Jag tror det är helt avgörande för att vi ska kunna lyckas med vår organisering framöver.

Han lyfter också det internationella arbetet som en fortsatt viktig del av RFSL:s uppdrag, särskilt i tider av växande motstånd.

– Internationellt behövs en stark och tydlig röst. RFSL har en stark och trovärdig röst som vi behöver använda – och som vi måste använda – för att stötta vårt internationella community.

Peter lämnar sin post i samband med kongressen, men ser inte detta som ett farväl till RFSL.

– Jag kommer att fortsätta mitt engagemang för minoritetsrättigheter, men från ett kanske lite annat perspektiv. Och jag blir kvar i Stockholm.

Han kommer även fortsätta som medlem i organisationen.

– Självklart.

På frågan om han har några råd till nästa förbundsordförande är svaret tydligt:

– Mitt starkaste råd skulle vara att fortsätta bygga en stark rörelse. Fortsätta stärka våra avdelningar och fortsätta det internationella engagemanget.