Under måndagen presenterade regeringen budgeten för 2026. För det specifika hbtqi-området innebär propositionen både nya satsningar kring fortsatta utmaningar.

Den 23 januari 2025 antog regeringen en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, som gäller till 2027. Den omfattar åtta fokusområden: våld, diskriminering och kränkningar, hälsa och vård, arbetslivet, unga hbtqi-personer, äldre hbtqi-personer, privat- och familjeliv, civilsamhället samt kulturområdet.

Detta liksom att tretton myndigheter har utsetts till strategiska för arbetet med Folkhälsomyndigheten som har ett samordningsansvar tas upp i propositionens utgiftsområde ”Integration och jämställdhet”.

I budgeten berättas att 33,8 miljoner kronor avsattes förra året till handlingsplanen, varav 11,3 miljoner gick till statsbidrag till hbtqi-organisationer. Regeringen skriver om detta att civilsamhällets arbete är avgörande för att nå målet om lika rättigheter.

I budgeten för 2026 föreslås anslaget ”Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m”. bli 110,9 miljoner kronor – en ökning jämfört med tidigare beslutad nivå. En del av tillskottet är öronmärkt för arbetet med den nya handlingsplanen mot rasism och hatbrott. Beskrivningen m.m, det vill säga med mera rymmer det som rör hbtqi.

Samtidigt konstaterar regeringen att målet om ett samhälle fritt från diskriminering ännu inte är uppnått. Hbtqi-personer rapporterar sämre hälsa, större utsatthet för diskriminering och hatbrott samt svagare tillit till rättsväsendet.

RFSL kommenterar budgeten på sin Facebook-sida och lyfter både plus och minus. De ser positivt på att regeringen stärker finansieringen till Diskrimineringsombudsmannen, hbtqi-organisationer, kvinno- och tjejjourer samt arbetet mot hedersrelaterat våld. De välkomnar också ökade resurser till insatser som syftar till att förebygga ohälsa och ofrivillig ensamhet bland äldre.

Samtidigt varnar RFSL för allvarliga nedskärningarna när det gäller rätten till juridiskt stöd för asylsökande. Det begränsas nu till maximalt två timmar. Enligt RFSL kommer det drabba hbtqi-personer särskilt hårt, eftersom många har skyddsskäl som kräver juridiskt stöd för att kunna beskrivas på ett rättssäkert sätt. Därmed ökar risken för att människor utvisas på ett felaktigt sätt till länder där de riskerar förföljelse.

RFSL lyfter även neddragningarna av det svenska biståndet där regeringen redan tidigare övergett målet om att ge en procent av BNI till internationellt bistånd, och nu stramas budgeten åt ytterligare. Förbundet varnar för att Sverige inom kort kan bidra med mindre än vad som utlovats internationellt. Det sker, påpekas, i en tid när stora biståndsgivare som USAID under Trump-administrationen dragit ner stora delar av sitt stöd. Därmed blir Sveriges roll allt viktigare.

Ytterligare tummen ner från RFSL till att regeringen inte gör några satsningar på att stärka hbtqi-kompetensen inom rättsväsendet. Förbundet påminner i sin kommentar att undersökningar visar att hbtqi-personer upplever en betydligt större otrygghet än befolkningen i allmänhet, och ett lägre förtroende för polis och rättsväsende.

”Vi uppmanar regeringen att tänka om”, skriver RFSL på Facebook.