När Folkhälsomyndigheten i tisdags publicerade sin första stora genomgång av forskningen om intersexpersoners hälsa och livsvillkor blir bilden tydlig: Sverige saknar kunskap, strukturer och i många fall grundläggande rättighetsskydd för intersexpersoner. Det i ett land som gärna vill räknas till ett av de mest hbtqi-vänliga i världen. Lustigt nog tar politiker med just bokstaven i när de berömmer Sveriges inställning.

Rapporten visar att det bara finns tillförlitlig sammanställd forskning om två diagnosgrupper. En där personer föds med en avvikelse i X-kromosomen, vilket ofta påverkar pubertet, menstruation, fertilitet och kan leda till hjärt–kärlproblem. Och en där hormonproduktionen i binjurarna är annorlunda från födseln, vilket kan påverka kroppens utveckling, könsorganens utseende och kräver livslång hormonbehandling. För alla andra totalt över 20 olika intersexvariationer finns nästan ingen tillförlitlig forskning alls om hur liv, hälsa och livsvillkor faktiskt ser ut.

Myndigheten konstaterar också att Sverige inte har följt med i den internationella rättsutvecklingen, där FN, Europarådet och EU länge varnat för att medicinskt onödiga ingrepp på intersexbarn utan samtycke strider mot barns rättigheter. Just detta är dessutom en av förklaringarna till att Sverige tappat rejält i rankning av hbtqi+vänlighet hos bland annat ILGA Europa de senaste åren.

I rapporten skriver Folkhälsomyndigheten att avsaknaden av kunskap riskerar att leda till att intersexpersoners rättigheter ”åsidosätts”, att erfarenheter ”osynliggörs” och att samhällens och vårdens bemötande brister.

Det är också här Sverige sticker ut: EU-parlamentet slog redan 2019 fast att icke nödvändiga ingrepp på intersexbarn måste förbjudas och kallade fenomenet för en form av ”intersexuell könsstympning”. Flera EU-länder, som Malta, Tyskland, Portugal och Grekland, har infört olika former av lagstiftning eller stopp för kosmetiska ingrepp utan samtycke. I Sverige saknas fortfarande ett sådant skydd.

Tidigare i höst har Centerpartiets Anna Lasses lagt fram en motion som lyfter just samtyckesfrågan. Hon vill att regeringen utreder hur intersexpersoners rätt till samtycke vid könskorrigerande eller kosmetiska ingrepp ska säkras.

Lasses betonar att operationer ofta gjorts ”av kosmetiska skäl” och att de kan skapa livslånga trauman när könstilldelningen inte överensstämmer med personens identitet.

”Icke nödvändiga ingrepp måste vänta tills individen själv kan ta ställning”, skriver hon.

Det är första gången på länge, om ens någon gång tidigare, som intersexpersoners rättigheter lyfts i sin egen rätt politiskt av en riksdagsledamot*.

RFSL inkluderade intersexpersoner i sitt uppdrag 2019. Dåvarande förbundsordföranden för RFSL Deidre Palacios och RFSL Ungdoms motsvarighet Jêran Rostam var tydliga med att Sverige behövde ta ett steg framåt.

– Normer för kön och sexualitet är begränsande och skadliga för många. Det är glädjande att RFSL nu arbetar aktivt även för intersexpersoners rätt att vara sig själv, sa RFSL Ungdoms ordförande Jêran Rostam 2020.

RFSL beskrev samtidigt skillnaden mellan trans- och intersexrörelsen:

”Transpersoner kämpar för att få vård. Intersexpersoner kämpar ofta för att slippa vård de inte behöver.”

Förbundet pekade också på att unga intersexpersoner fortfarande genomgår kosmetiska ingrepp i Sverige innan de kan ge samtycke, något som strider mot både EU-resolutionen och internationella organ för mänskliga rättigheter.

RFSL:s tidigare ordförande Deidre Palacios sa då:

– Vi vill vara en lyhörd partner, men också en tydlig röst för intersexpersoners självbestämmande och rätt till sina kroppar.

I dag driver RFSL flera krav för att stärka skyddet – se faktaruta nedan.

Med folkhälsorapportens kartläggning, EU-parlamentets krav, RFSL:s arbete och en ny motion i riksdagen är frågan nu på väg att bli politiskt formulerad. Sverige – trots sin hbtq-profil – har legat efter i intersexfrågor. Det som saknas är både lagstiftning, riktlinjer, forskning och politisk prioritet.

Folkhälsomyndighetens rapport vill sammanfatta ett första kunskapsunderlag men intressant, eller typiskt nog, är rapporten inte en presenterad på nyhetsplats.

* Uppdatering 20251117: Miljöpartiet la 2022/2023 fram en partimotion i riksdagen om att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna med en lång rad krav inom området. Just personer med intersexvariationer nämns också: ”Vi vill tillsätta en utredning om att stärka intersexpersoners kroppsliga integritet och utreda förbud mot medicinskt omotiverade ingrepp och behandlingar på intersexpersoner som inte har gett sitt eget samtycke. ” Motionen undertecknades av bland annat dåvarande och nuvarande språkrören.