När man går igenom 2025 är det en minst sagt skrämmande läsning. Donald Trump rivstartade i USA och i Ryssland, Turkiet, Kazakstan, Ungern liksom flera mindre länder skärpte samhället lagar riktade mot homo-, bi- och transpersoner. I Sverige blev det i höst uppenbart att två av riksdagens partier, Sverigedemokarterna och Kristdemokraterna, inspirerats av den debatt som pågår i USA och som riktar in sig på att avskaffa hat- och hetsskydd och rida på det man hoppas blir en folklig opinion mot transpersoner. Men 2025 har lyckligtvis även bjudit på positiva förändringar både i Sverige och internationellt.
Under 2025 fattades flera beslut och gjordes politiska ställningstaganden som direkt påverkade hbtqi-personers rättigheter och rättsliga skydd i Sverige.
Under 2025 trädde den nya könstillhörighetslagen i kraft, vilket innebär förenklade möjligheter till att ändra juridisk könstillhörighet och en högre grad av självbestämmande för den enskilde. Samtidigt väckte reformen politisk konflikt. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch signalerade i ett uppmärksammat tal vid höstens partistämma att partiet vill backa tillbaks delar av lagen, framför allt det sänkta ålderskravet, vilket följdes av att flera transaktivister lämnade Kristdemokraterna i protest.
Sverigedemokraterna föreslog under hösten att hetsskyddet för homo-, bi- och transpersoner ska avskaffas. Förslaget presenterades parallellt med att flera rättsprocesser pågick där domstolar prövade anmälningar om hets, hot och olaga hot mot hbtq-personer. Under året fastställde domstolar domar i flera mål som rörde omfattande hat i kommentarsfält, bland annat efter polisanmälningar kopplade till Petter Wallenberg. I ett uppmärksammat hovrättsavgörande beskrevs angreppen som organiserade hatstormar, och ansvar fastställdes för hets mot folkgrupp och hot. Förslaget från Sverigedemokraterna möttes också av stark kritik från rättsexperter och hbtqi-organisationer.
Regeringen gick under hösten vidare med förslaget att omvändelseförsök ska kunna räknas som psykiskt våld, vilket fick stöd av bland annat RFSL. I så fall skulle vissa former av omvändelseförsök kunna prövas mot förslaget till en ny brottsrubricering om psykiskt våld, där syftet också är att bättre fånga långvarig utsatthet i nära relationer.
Under året riktades hård kritik mot Migrationsverkets hantering av hbtqi-asylärenden. Granskningar och vittnesmål visade att nästan samtliga sökande fick avslag, trots uppgifter om hot, våld och kriminalisering i hemländerna. Kritiken gällde som vid många gånger förr beviskraven, trovärdighetsbedömningarna och den bristande hbtqi-kompetensen.
Inom hälsoområdet beslutade Socialstyrelsen att införa individuell bedömning vid blodgivning, vilket innebar att tidigare generella begränsningar för män som har sex med män tagits bort. Förändringen fick stor symbolisk betydelse och nyligen kunde vi se hur föreningen Regnbågsblods Tobias Ström för första gången kunde ge blod. Under 2025 infördes eller utökades gratis HPV-vaccination för pojkar och unga män i flera regioner.
Under året har flera partier lyft hbtqi-frågor. Liberalerna krävde ett uttryckligt förbud mot omvändelseförsök och lyfte i Stockholm regnbågssynlighet i det offentliga rummet, bland annat genom flaggning och regnbågsfärgade övergångsställen. Vänsterpartiet utsåg Andreas Lennkvist Manriquez till ny hbtqi-politisk talesperson. Socialdemokratiska företrädare uppmanade regeringen att tydligare stå upp mot den globala tillbakagången för hbtqi-rättigheter.
Samtidigt visade opinionsmätningar och studier på en förändrad attityd bland unga både i Sverige och internationellt, där färre än tidigare bland annat ansåg att samkönade par är lika bra föräldrar. Unga män stack särskilt ut som mer konservativa i synen på hbtq-personer.
Under året uppmärksammades intersexuella personers livssituation för första gången i en statlig rapport. Rapporten från Socialstyrelsen visade på bristande kunskap, avsaknad av samordnade riktlinjer och stora variationer i vård och bemötande, och markerade första gången gruppen behandlades samlat på nationell nivå.
På lokal nivå fortsatte konflikter kring Pride, regnbågsflaggan och kommunalt stöd. I flera kommuner revs regnbågsflaggor ner eller ifrågasattes politiskt, vilket möttes av protester, namninsamlingar och i vissa fall beslut om att flaggan ändå skulle hissas.
RFSL upplevde under 2025 interna kriser och organisatoriska förändringar. En granskning av RFSL Sjuhärad visade på allvarliga brister som kommit i dagen efter konflikter på arbetsplatsen. En granskning av RFSLs förbund och av SvT Väst ledde till att kommunala bidrag pausades och att förbundet krävde åtgärder.
RFSL Göteborg pausade sina skolbesök efter att de upplevt högre grad av hot från elevers håll. Beslutet uppmärksammades av GP med uppföljningar av bland annat QX och DN. Attitydförändringarna väckte oro för hbtqi-upplysningens framtid i skolan. Under året valdes Lovise Brade valdes till ny förbundsordförande. Hon var tidigare ordförande för Stockholms-avdelningen.
Prideåret 2025 präglades av både rekorddeltagande och konflikter. Prideparader genomfördes på många håll i landet, från små orter till stora städer. Samtidigt ökade antalet polisanmälningar i samband med vissa evenemang, och flera arrangörer vittnade om hot och säkerhetsproblem. I Malmö uppstod meningsskiljaktigheter mellan Pridearrangören och en av de trogna och största sponsorerna, Scandic Triangel, efter att en Palestina-protest med bland annat utkastade flygblad lett till avvisning.
Stockholm Pride genomgick en turbulent höst med extra årsmöte, ifrågasatt ledarskap och debatt om styrning och transparens. Efter interna konflikter valdes Tasso Stafilidis till ny ordförande. Samtidigt togs steg mot professionalisering när organisationen under hösten, efter miljonstöd från staden, anställde personal på helårsbasis.
QX nekades fortsatt mediestöd, så kallat redaktionsstöd, samtidigt som ideologiskt driva värdekonservativa och högerextrema publikationer som Världen idag, Nya Tider och Epoch Times beviljades betydande summor.
