I juni 2025 öppnade Studio 127. Det är en HBTQI-inriktad plats där alla är välkomna. Arbetet utgår från ett rättighetsbaserat perspektiv, där individens rättigheter ska stå i fokus. Vid dörren möts man av en skylt där det står Studio 127 – scen, musik, dans med tillhörande bilder och regnbågsflaggan. Det är en måndag mitt i februari och solen strålar in genom de stora vackra fönstren som är genomgående i hela Studio 127. Paula Leander tar emot och visar in till lokalen. Hon är arbetsinstruktör och har varit med sedan verksamheten öppnade. Idag är även Hedda här, som har samma roll som Paula, samt Ella som är deltagare. Verksamheten samarbetar också med andra enheter och personer i huset. En av dem är Sam, som regelbundet kommer till Studio 127 för gemensamma projekt. 

– Vi gör mycket tillsammans med andra här i huset. Det är viktigt att det inte blir en isolerad verksamhet, säger Paula. 

Sam brukar vara med på vissa aktiviteter som han tycker är extra roliga. Idag samlas deltagarna eller redaktionen som de kallar sig själva för ett morgonmöte. Det är måndag, vilket betyder helgsnack. 

I väntan på att morgonmötet drar igång sitter Sam och vilar.
Foto: Maria Sjögren

– I dag kör vi bara vi. De andra är inte här, säger Sam.  

Med de andra menar Sam en deltagare som i dag valt att vara hemma samt personal som befinner sig på andra avledningar. Sam sitter rakt framför TV i den ljusbruna lädersoffan. Bredvid honom sitter Paula och styr tv:n med datorn. Ella och Hedda sitter i var sin fåtölj vid sida om soffan. En efter en berättar de om sina helger. Hedda börjar och berättar att hon har varit ute på isen vid Rålambshovsparken. 

– Det var jättemycket folk, men det var spännande, säger hon. 

En var i Heron City och åt på restaurang och en annan hade en kompis som sov över. Samtalet är lugnt och alla får ordet. Efter rundan plockas tidningen 8 Sidor fram på tv:n. Det är en lättläst nyhetstidning där deltagarna turas om att välja en nyhet. De lyssnar tillsammans på vad som hänt i Sverige och i världen. 

– Alla får välja en nyhet. Sen pratar vi om den, berättar Sam.  

Efter mötet är det dags för Paula och Sam att sätta sig ner och planera Studio 127:s egna månadsbrev. Här får Sam vara med och bestämma innehåll och även välja två nyheter som hänt under månaden som ska vara med i månadsfilmen. Idag väljer han frågan, “Vad har du gjort på alla hjärtans dag”. Tillsammans med Paula går han sen runt och frågar folk på andra avdelningar i huset. Vissa ville jättegärna vara med medan andra tackade nej.  

Foto: Maria Sjögren

Efter rundturen säger vi hejdå till Sam som går tillbaka till sin avdelning och kvar är Paula, Hedda och Ella. Paula Leander berättar att just nu är det bara Ella och en till person som är deltagare. Hon gissar att de beror på att många redan har kommit i kontakt med andra dagliga verksamheter under gymnasietiden.

– Många som går sista åren på gymnasiet har redan bestämt sig var de vill vara eller varit ute på praktik och därför kanske de missar oss. Men vi hoppas att fler söker hit under den praktikperiod som kommer nu, säger hon. 

Med plats för tio personer hoppas Paula att fler hittar dit. Planerna framåt är många. Ett projekt som planeras är att starta ett kontor där deltagarna kan skapa visitkort till alla verksamheter i huset. En annan aktivitet är “Kärlek, sex och orättvisa”, där deltagarna just nu arbetar med ett broderat lapptäcke. Planen är också att anordna en egen bokmässa som ska ske under samma period som den stora bokmässan. 

Samtidigt är HBTQI-perspektivet en naturlig del av arbetet. 

– Vi har alltid firat Pride, även på de andra enheterna. Vi har haft samlingar där vi pratat om HBTQI och rättigheter. Många här är redan vana vid de frågorna, och jag tror att det har gjort att fler blivit nyfikna på Studio 127 och vill komma hit och testa, säger Paula Leander. 

I arbetsrummet har alla en egen plats att sitta och jobba vid.
Foto: Maria Sjögren

Om en person utifrån frågar, vad är Studio 127 för er, vad svarar ni då?  

– Ett lugnt och tryggt rum och något för alla, framför allt HBTQI-personer. Vi har ett lugn här och försöker skapa en kreativ stämning då vi jobbar mycket med just media och konst, säger Paula Leander.  

– För mig är det ett safe-space. Finns ju andra dagliga verksamheter som också är HBTQI-vänliga men det behövs platser som den här. Där man inte behöver förklara sig. Jag känner mig hemma här, respekterad och sedd, säger Ella.  

Paula Leander berättar att hon självklart önskar att fler hittar dit och att de får möjlighet att växa ännu mer och på det sättet ta mer plats i samhället.  

– Jag hoppas vi framåt kan vara med på fler utställningar och mässor och att våra deltagare får synas mer. Det bästa med Studio 127 är våra deltagare och allt kreativt de gör.  

"Jag känner mig hemma här, respekterad och sedd", berättar Ella.
Foto: Maria Sjögren