I mitten av februari publicerade Forum för Levande Historia en rapport om skolelevers attityder till olika minoritetsgrupper i samhället. Rapporten kartlägger attityder, intolerans och upplevd utsatthet bland elever i Sverige. Den visar bland annat att den största förändringen sedan 2013 rör attityden mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. 2013 höll 54 procent med gällande påståendet: ”Det är lika naturligt att vara homosexuell som heterosexuell.” I dag har den siffran sjunkit till 19 procent.  I rapporten framgår att ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden har mer negativ syn på hbt-personer vilket väckt en efter följande debatt.

QX har pratat med några som kommer från eller arbetar med hbtqi+verksamhet i områden som beskrivs som just socioekonomiskt utsatta och frågat om de känner igen bilden och vad det menar kan göras för att vända den negativa trenden.

Diana Ghafour, är uppvuxen i Järva i Stockholm och arbetar i dag som internationell sekreterare på fackförbundet Kommunal och är även förbundsordförande i HBTQ-Socialdemokraterna. Hon menar att utvecklingen måste tas på allvar och pekar på att en machokultur har fått ökat utrymme de senaste åren. 

– Självklart fanns det en jargong även när jag växte upp och den hänger väl kvar. Samtidigt är min bild att det har blivit öppnare, särskilt hos den äldre generationen. Därför upplever jag utvecklingen som paradoxal. 

Hon är dock inte förvånad över siffrorna. Den digitala miljön och ungas närvaro på sociala medier spelar, enligt henne, en viktig roll. Rapporten visar också att det framför allt är unga män som står för attitydförändringen. 

– Man tänker att samhället ska bli mer öppet med tiden. Men här finns det en risk att människor inte vågar gå ut med sin identitet eller sexuella läggning.

Tidigare elevundersökningar har det framkommit tydliga skillnader i attityder beroende på om eleverna har svensk* eller utländsk** bakgrund. Elever med svensk bakgrund har i högre grad uppvisat negativa attityder gentemot invandrare och muslimer, medan elever med utländsk bakgrund oftare har uttryckt negativa attityder mot HBT-personer, judar och romer. 

I årets rapport återkommer mönstret. Skillnaden är att negativa attityder mot HBT-personer har ökat ytterligare bland elever med utländsk bakgrund. Rapporten visar också att elever i skolor belägna i områden med stora socioekonomiska utmaningar uppvisar högre nivåer av negativa attityder jämfört med elever i andra områden. 

Ghafour betonar att frågan måste kunna diskuteras utan att det blir en fråga om skuldbeläggning. Däremot kan socioekonomisk utsatthet förstärka vissa uttryck. 

– Vi måste kunna prata om det här utan att vara snabba med att peka finger. Negativa HBTQ-attityder finns i samhället generellt. Men i miljöer där många upplever otrygghet eller brist på framtidstro kan behovet av status och tillhörighet bli starkare. Där kan snäva maskulinitetsnormer också få större betydelse.

Hon kopplar utvecklingen till bredare samhällstrender där machonormer och konservativa ideal fått större utrymme. 

Lösningen på det här är något som ligger på samhället i stort och kan inte enbart läggas på enskilda familjer. Enligt Ghafour krävs ett långsiktigt arbete där både skola och föräldrar involveras. Det krävs bland annat mer satsning gällande HBTQ-frågor inom skolan. Att våga och vilja prata om de här frågorna för att få till en förändring. Samt hitta ett sätt att arbeta med vuxna som finns nära unga genom fritidsgårdar, fältassistenter och ungdomsledare. Hon menar att möten och samtal är avgörande, även när det skaver. 

– Vi måste våga prata om de här frågorna. Ibland kommer det mothugg, men det är genom relationer och långsiktigt arbete som normer förändras.

Att skolan behöver mer resurser för arbetet med HBTQ-frågor ser hon som ett viktigt steg i arbetet att motverka den negativa trenden.  

– Organisationer som RFSL och RFSU måste ges möjlighet att nå elever i skolorna. Det ska inte bli en ekonomisk fråga för enskilda skolor. Relationer förändrar normer och då behöver staden satsa långsiktigt på vuxna som finns nära unga.

 

* Med svensk bakgrund avses i undersökningen elever som är födda i Sverige och har högst en förälder som är född utomlands.

** Till kategorin utländsk bakgrund räknas elever som själva är födda utomlands eller som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands.