På Roslagstulls sjukhus mötte en hel generation Kerttu Sturesson. Människor som drabbats av den nya skrämmande sjukdomen togs emot med kunskap, värme och kramar. Nu har ”Ängeln från Roslagstull” somnat in.

I början av 80-talet var rädslan inför hiv och aids stor och kunskapen var liten. Men sjuksköterskan Kerttu Sturesson var inte rädd, istället tog hon emot drabbade människor med empati, ömhet och klokskap. När hiv och aids slog hårt mot homosexuella män i Stockholm blev Kerttu Sturesson en trygg punkt i en tillvaro präglad av sjukdom, död, rädsla och homofobi. Hon blev känd som ”Ängeln från Roslagstull”.

Kerttus arbetsplats Roslagstulls sjukhus hamnade i frontlinjen när Sverige skulle försöka förstå och behandla den nya dödliga sjukdomen. Två av dem som fick stor betydelse för arbetet var läkaren Linda Morfeldt och sjuksköterskan Kerttu Sturesson. Till skillnad från samhället i stort backade de inte, i stället fokuserade de på medmänsklighet och såg till att skapa ett så fint liv som möjligt för patienterna, många unga homosexuella män, under den tid de hade kvar.

”Hur jag själv mådde under den här tiden? Det hade jag aldrig tid att tänka på. Jag arbetade helhjärtat för mina patienter. Jag fick mycket kärlek tillbaka. Jag levde i en inkapslad värld under tiden med aids och umgicks bara med människor som jobbade med det här. Jag umgicks inte med någon annan. Jag ville inte träffa några andra”, berättar Kerttu i Bodil Sjöströms bok Där Kärlek sker – om hiv, aids och vännerna vi förlorade, som gavs ut 2024.

Kerttus fysiska närhet blev betydelsefull och många sökte sig till Roslagstull bara för att få hennes kramar. Linda Morfeldt har berättat att Kerttus betydelse var livsavgörande eftersom hon gav patienterna stöd för att orka leva med sin hivdiagnos och följa behandlingen.

Kerttu jobbade på Roslagstulls sjukhus mellan 1962 och 1992, och under flera år arbetade hon på Aidsjouren, Venhälsan och Södersjukhuset. Hon fortsatte sedan sitt engagemang för människor som lever med hiv långt efter de allra mörkaste åren av aidsepidemin och engagerade sig även i Noaks Ark.
Hennes erfarenheter blev också en viktig del av berättelsen om den svenska aidsepidemin. När Jonas Gardell arbetade med Torka aldrig tårar utan handskar sökte han sig till Kerttu för att få kunskap om åren då aids förändrade livet för en hel generation bögar.

År 2013 tilldelades Kerttu Sturesson utmärkelsen Svenska hjältars livsgärning för sitt mångåriga arbete för människor som drabbats av hiv och aids, och engagemanget för människorna hon en gång mötte på Roslagstull följde henne genom livet. Hon hyllades också för sin gärning under QX-galan 2013.

Mycket har förändrats sedan den där dagen i oktober 1982 då Kerttu tog emot Roar, som kom att bli den först kända aidspatienten. I dag innebär en välbehandlad hivinfektion att virusnivåerna i blodet kan bli omätbara och hiv inte överförs sexuellt, samtidigt som personer som får effektiv behandling kan leva långa liv.
Men för homosexuella män som upplevde aidsepidemins mörkaste år kommer Kerttu Sturesson ändå alltid att vara förknippad med en annan tid. En tid då vänner, älskare och partners dog och då skräcken för aids gick hand i hand med samhällets fördomar mot homosexuella. Och mitt i allt detta fanns en sjuksköterska som vägrade vara rädd för människorna hon vårdade.

Vila i frid fantastiska Kerttu.