Markus Gisslén, du är ny verksamhetsledare på RFSL Sjuhärad! Grattis!
– Tack så mycket! Jag är så glad och tacksam för detta eftersom jag saknade tiden då jag var verksam inom HBTQI-frågor på olika sätt och kände att jag även saknade en mötesplats för vår community. Här möttes jag av en fantastisk verksamhets- och kanslichef vid namn Tulay Orre och en minst lika fantastisk styrelse som alla välkomnade mig med öppen famn och gjorde att jag verkligen ville ha detta jobbet.

Berätta om Sjuhärad!

– Sjuhärad består av åtta kommuner, ett stort upptagningsområde och RFSL Sjuhärad är för tillfället den fjärde största RFSL-avdelningen i Sverige och grundades 1971 och har sitt kansli och lokal i centrala Borås. Lokalen förutom kontorsdel är en mysig mötesplats. Här finns bar, dansgolv och mysiga avdelningar med soffor och fåtöljer. Vi jobbar aktivt och hårt för att synliggöra att vi finns, sprida medvetenhet och kunskap i hela upptagningsområdet.
– Tidigare har jag aldrig riktigt förstått vikten och värdet av en Pridefestival i dessa små orter, förrän nu när jag  är mer insatt och har besökt dessa och varit delaktig. Nuförstår jag att det är på dessa ställen Pridefestivalerna om möjligt är ännu viktigare. Att den enskilda individen som kanske känner något som hen tror att hen är ensam om att känna får erkännande i att det är okej att känna så och att en inte är ensam om det.

Vad blir din uppgift som verksamhetsledare för Unga & Socialt?

– Jag gillar inte riktigt ordet ”verksamhetsledare”… det låter som jag försöker vara märkvärdig… (skrattar) Vi jobbar ju tillsammans inom både kansliet och styrelsen, men en del av min uppgift är skolutbildning, hiv-prevention, ungdomsgård, café, pub, klubb…
– Målet är att sprida kunskap och medvetenhet, men även att erbjuda en mötesplats, ett vardagsrum, för våra medlemmar. En trygg plats, ett stöd för den som behöver.

Och hur går det, hur har den första tiden varit?

– Obeskrivlig! Att få jobba med frågor som ligger en så varmt om hjärtat är en ynnest. Att se så många som jobbar hårt och ideellt är beundransvärt. Det är kul och inspirerande och vi har fokuserat mycket på att försöka få igång verksamheten på plats, i vår lokal. Vi har startat en Regnbågspub en gång i månaden, vi har café varannan onsdag, nattklubb en gång i månaden. Vi jobbar mycket med att försöka hitta olika artister, föreläsare, teman m.m. för att erbjuda våra medlemmar något extra. Det här har mottagits på ett sätt jag inte kunnat drömma om. På vår Queer Ungdomsgård hade vi 88 (!) ungdomar senast! På nypremiären av klubb Magasinet hade vi en bra bit över 100 gäster, igår på vår pub ett 60-tal gäster… Och detta i ”lilla” Borås! Detta bevisar att behovet finns.

Vad har du för drömmar och tankar om verksamheten?

– Drömmen skulle vara att RFSL Sjuhärad blir en självklar förening att bli medlem i och stötta. Att våra aktiviteter blir välbesökta och uppskattade, men även att vi lyckas sprida en kunskap i området, och gärna utanför, att fler förstår att känslor inte är ett val och att HBTQI-personer är en tillgång för normen.

Du har  en bakgrund inom hbtq-världen då du under många år var BeeBars ansikte utåt, hur ser du på den tiden?

– Jag saknar den tiden och tänker ofta tillbaka på den. Det började ju med Gossip och därefter Bee Bar. Förutom festerna, människorna, alla mina DJ-resor runt om i Norden så var det otaliga QX-galor, men även på den tiden ett stort engagemang i att sprida medvetenhet och prata med folk. Jag har saknat det oerhört mycket!

När slutade du på BeeBar?

– Jag har för mig det var 2014…

Vad har du gjort sen dess?

– Jag har till största del drivit eget företag i form av att sälja hundvårdsprodukter. En supernördig passion jag har i livet är hundar… jag har fött upp Tibetansk Terrier i flera år och varit aktiv inom ”hunderiet” sedan 1990. 2016 utbildade jag mig till exteriördomare, det har gjort att jag reser runt i världen och dömer hundar på hundutställningar. Några länder förutom de nordiska är Israel, Storbritannien, Tyskland och Estland.

Hur lever du annars och var bor du?

– Jag lever som singel, har min son varannan vecka och bor i ett litet hus i Sandared strax utanför Borås. Jag och min exmake adopterade 2012 världens finaste 4-månaders pojke. Han föddes med ett allvarligt hjärtfel och det krävdes stora och tuffa operationer och långa sjukhusvistelser. Vi beslutade att flytta till exets gamla hemtrakter och här har vi blivit kvar då sonens skola är helt oslagbar vad gäller att lyssna och anpassa skolgången för eleverna, likaså deras syn på regnbågsfamiljer. Jag trivs bra, men kan absolut sakna stadspulsen.

Till sist, vad ska du göra i helgen?

– Idag börjar pappaveckan. Jag ska tillbringa helgen med sonen, om han får bestämma så kommer vi att vara ute och cykla. Jag ska dock försöka övertyga honom om att vi ska göra något roligare och viktigare… Ut och shoppa till exempel! (skrattar)