Oron för att utsättas för hatbrott ökar bland hbtq-personer i Sverige. Det politiska läget efter valet och höjt tonläge kring ”Dragqueen story hour” uppges vara de främsta orsakerna.

– Man oroar sig för vart Sverige är på väg politiskt, uppger Maria Tillquist på RFSL:s stödmottagning.

Politiker som vill förbjuda regnbågsflaggor i offentlig verksamhet, högljudd kritik mot att dragqueens läser sagor för barn och upptrissat tonläge mot hbtq-personer på sociala medier. Den senaste tiden har hbtq-negativitet kommit till uttryck med allt högre intensitet.

På twitter menar riksdagsledamoten Björn Söder (SD) att det är ”helt rätt” att Sverigedemokraterna har försökt stoppa ”Dragqueen story hour” i Kalmar.

”Låt barn vara barn och sluta utsätt dem för sådant här”, skriver han i ett inlägg.

I SD-ägda youtube-kanalen Riks utvecklar Söder sitt resonemang och påstår att ”man rekommenderar ritböcker där vuxna män onanerar samtidigt som de slickar på ett barn”, dock utan att hänvisa till en specifik bok eller sammanhang.

På sociala medier syns också en generellt negativ inställning i kommentarsfält under artiklar med hbtq-relaterat innehåll.

”Vi behöver inte några kukkärringar i något rampljus”, skriver en Facebook-användare under en artikel i Femina om transpersoner, i sällskap av ett flertal kommentarer som menar att artikeln ”normaliserar psykisk sjukdom”.

På RFSL:s stödmottagning i Stockholm märks samhällsklimatet av genom en ökad oro hos klienterna.

– Det är ganska sällan vi ser nya tendenser, men efter valet är det allt fler som tar upp det politiska läget i samtalen med oss. Ofta är det personer som rasifieras och är hbtq-personer, som tar upp att man oroar sig för vart Sverige är på väg politiskt, menar kurator Maria Tillquist.

Stödmottagningen märker inte av någon ökning av vittnesmål om faktiska hatbrott, men Tillquist ser en risk med att ledande politiker ”propagerar för anti-hbtqi-åsikter”.

– Mycket av det som har sagts av Sverigedemokrater i debatten om ”Dragqueen storyhour” ligger väldigt nära handlingar som kan vara hatbrott, man uttalar sig negativt om en viss grupp. Jag tänker till exempel på påståenden om att dragqueens skulle sexualisera barn. Det är klart vi oroar oss för vad det kan få för konsekvenser.

Martina Lindberg, verksamhetsutvecklare på polisens arbete mot demokratihotande brottslighet, inom Polisens nationella operativa avdelning (Noa), kan inte svara på om våldsbrotten ökar som följd av tonläget, då brottsstatistiken för 2022 precis börjat kartläggas. Men även hon märker av att den ”självuppfattade utsattheten” hos hbtq-personer ökar.

– Frågor om mänskliga rättigheter, migration och flyktingfrågor drar till sig obehagliga uttryck, arenor har politiserats och därmed kommer framför allt näthat till uttryck. Har det funnits hela tiden eller har digitaliseringen visualiserat det, frågar sig Lindberg.

Internationellt finns flera exempel på ett upptrissat våld, senast masskjutningen på en gayklubb i amerikanska delstaten Colorado och ett mord på en känd dragqueen i Cardiff i Wales.

– Det vore fruktansvärt om det händer i Sverige, menar Martina Lindberg. Oftast stannar det vid hot och hat, det är få som går till handling, men vi ser att det händer. Mordet i Almedalen till exempel, det lyckades vi inte förutse och där kan vi inom Polisen och Säkerhetspolisen bli bättre. Men man ska inte gå runt och vara rädd, utan våga stå upp för våra grundläggande fri-och rättigheter.

Den självuppfattade utsattheten är större än inflödet anmälningar, uppger Martina Lindberg, därför vill hon uppmuntra den som känner sig utsatt att anmäla.

Noa samarbetar för tillfället med bland annat RFSL för att stärka lokala forum för hbtq-personer, samtidigt som de utvecklar en utbildning (för poliser, operatörer och receptionister) i att bemöta utsatta hbtq-personer på ett korrekt sätt, så att fler vågar anmäla brott.

– Fundera inte, utan låt polisen avgöra om det handlar om brott eller ej. Det är vad den misstänkte tror som är väsentligt, alltså att den agerar utifrån föreställningen om en viss sexuell läggning eller identitet.

På RFSL har man, utöver samarbetet med Noa, ett pågående arbete med att stärka sina aktivister och till Stockholm Pride kommer en kampanj att lanseras i sociala medier, för att sätta fokus på hbtq-personers utsatthet.

Maria Tillquist på stödmottagningen vill, utöver allt annat som görs, att det personliga perspektivet, hos de som blir omdebatterade, ska uppmärksammas mer.

– Vi pratar mycket om det här på ett politiskt sätt och på gruppnivå, men jag tänker att man också ska ha med sig hur det känns för de enskilda personerna. När det blir demonstrationer mot dragqueens på bibliotek och folk säger ”de ska inte få vara här”, det kan ju få individen att känna sig oerhört utsatt. Att man känner sig trakasserad, ovälkommen och utesluten på grund av att man är hbtq-person.

QX har försökt nå Björn Söder, som har avböjt medverkan via SD:s presstjänst.