Den 1 juli får Sverige en ny könstillhörighetslagstiftning. Även om den inte bygger på självbestämmande när det handlar om att byta juridiskt kön, så har handläggningen förenklats.
Socialstyrelsen kom idag med de föreskrifter som skall styra processen för att byta juridiskt kön.
Först måste den som är över 16 år som vill byta juridiskt kön få ett intyg av en läkare, psykolog, psykoterapeut eller halos- och sjukvårdskurator. Om den sökanden är under 18 år skall även vårdnadshavare underteckna.
– Hälso- och sjukvården ska göra en bedömning av om personen uppfyller två krav som finns i den nya lagen. Det ena handlar om att en ändring av det juridiska könet skulle stämma bättre överens med personens könsidentitet. Det andra handlar om att det går att anta att personer kommer leva i den här könsidentiteten under överskådlig tid. För de yrkeskategorier som nu berörs kan kunskapsstödet ge information och vägledning i arbetet, säger chefsjuristen Pär Ödman i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen.
När en då har detta intyg i sin hand skall det i sin tur lämnas in till Socialstyrelsen som sedan kontrollerar att all efterfrågad information finna med. Sedan är det Skatteverket som ger ett nytt personnummer eller samordningsnummer.
Signe Krantz, förbundsordförande i Transammans, ser positivt på Socialstyrelsens nya föreskrifter kring juridiskt könsbyte.
– Vi välkomnar att föreskrifterna äntligen kommer. Det finns mycket i dem som är väldigt positivt, säger hon till QX.
Enligt Krantz är det framför allt två delar som utmärker sig. Den första handlar om att det nu tydligt framgår att även icke-binära personer har rätt att ändra juridiskt kön.
– Huvudsaken är att det finns ett annat juridiskt kön som passar bättre än det man har idag. Det står uttryckligen i föreskrifterna, vilket är ett stort steg framåt. Tidigare har många icke-binära känt att de måste dölja sin identitet av rädsla för avslag från Rättsliga rådet.
Den andra viktiga punkten gäller bemötande och erkännandet av transpersoners mångfald.
– Föreskrifterna betonar att bemötandet ska vara respektfullt och att det finns en bredd i hur man är transperson. Det är viktigt. Tidigare har det funnits en stereotyp syn på kön – jag minns en person som fick avslag på grund av en gammal journalanteckning där det stod att han då hade haft på sig kjol och smink. Men nu är det transpersoners egna identitet, erfarenheter och utsagor som ska bestämma och inte läkarens egna uppfattningar om vad en man eller kvinna är.
Hon lyfter också fram skrivningarna om självbestämmande som en tydlig markering.
– Det är verkligen betydelsefullt. Även om det inte är fullt juridiskt självbestämmande än, så visar det att Socialstyrelsen förstått andemeningen i lagen – att det är transpersoners egen identitet och erfarenheter som ska styra, inte läkarens bild av vad en man eller kvinna är.
Krantz avslutar med en viss försiktighet:
– Vi får se vad det här innebär i praktiken, men just nu ser jag mycket som är positivt.
I lagen regleras även ändrad juridisk könsidentitet för barn med medfödd avvikelse i könsutvecklingen där ändring av juridiskt kön blir möjligt även för de som är under 16 år.
Uppdaterad 2025-05-13
