Fyra fällande domar har nu fallit i kölvattnet av den hatvåg som riktats mot det queera teatersällskapet Bland drakar och dragqueens. Totalt har omkring 130 personer polisanmälts, varav 16 hittills lett till åtal uppger teaterns konstnärlige ledare Petter Wallenberg som beskriver utvecklingen som historisk.

– Det här är en milstolpe i kampen mot hbtqi-fientliga hatbrott. Det är första gången personer döms för hatbrott mot dragshowartister i Sverige. Det är en seger för alla hbtqi-personer och för konstens frihet, säger Wallenberg.

I flera fall har gärningspersoner dömts för hot, förtal och hets mot folkgrupp. Ett av fallen ledde dock inte till fällande dom, eftersom rätten ansåg att dragqueens inte utgör en folkgrupp – något Wallenberg vänder sig starkt emot.

– Sakfrågan handlar inte om huruvida dragqueens är en folkgrupp eller inte. Vi är hbtq-personer och drag är vårt uttryck,. Könsöverskridande uttryck skyddas av lagen mot hets mot folkgrupp. Vad gärningsmännen än kallar oss, så är det samma hbtqi-fientliga hat, säger han.

Petter Wallenberg har på egen hand drivit stora delar av processen, utan juridiskt stöd. Han har fått vittna via videolänk, ibland utan att kunna se gärningspersonen, och har samtidigt utsatts för personliga påhopp och hot från högerextrema grupper.

– Jag har blivit kallad pedofilledare och våldtäktsman. Det är grova, vidriga anklagelser. Jag tittar mig över axeln varje dag, särskilt nu när domarna offentliggörs.

Han menar att hatet mot teatergruppen började i marginaliserade nynazistiska miljöer men har spridit sig in i vardagliga och politiska sammanhang. Resultatet är en blandning av konspirationsteorier och våldshot som även lett till att artister förföljts utanför bibliotek och att föreställningar attackerats.

– Det här handlar inte om yttrandefrihet, utan om direkta angrepp på oss som hbtqi-personer och konstnärer.

Enligt Wallenberg har en viktig del i framgången varit att tydligt kommunicera till rättsväsendet att dragshow är en konstform – inte ett sexuellt uttryck eller en fetisch.

– Vi är ett teatersällskap. Vi gör föreställningar, musikaler och scenkonst. Inte bara sagostunder för barn. Det har varit avgörande att hamra in det i varje steg i rättsprocessen.

Vad har allt detta kostat dig?
– Det har kostat blod, svett och paljetter. Men jag gör det för att inget barn ska behöva känna sig utanför, som jag själv gjorde som liten.

Varifrån kommer ditt mod ?
– När jag var liten så växte jag upp i en ganska tuff arbetarklass-förort. Och att vilja leka med flickleksaker och tycka om färger rosa var bland det mest förbjudande man kunde göra. Då fick man stryk och då fick man verkligen lära sig att stå upp för sig. Men då kände jag också ett stort utanförskap och kände att den här världen tillhör inte mig. Och den känslan har jag kvar. Jag vill inte att något barn ska vara med om det. Jag vill att genom att ta den här striden så tar man också ett strid för alla barn och ungas rätt att få vara vem de vill.

Fler rättegångar väntar under året och Wallenberg säger till QX att han ”inte kommer ge upp den här kampen”.