Chile har valt sin mest högerorienterade president sedan militärdiktaturens fall. I söndagens avgörande valomgång vann starkt konservative José Antonio Kast från Partido Republicano presidentvalet med drygt 58 procent av rösterna, mot Jeannette Jara som fick knappt 42 procent. Jara, som är medlem i Chiles kommunistparti men kandiderade som hela mitten-vänsterns gemensamma kandidat, erkände nederlaget redan på valkvällen.

Kast tillträder formellt som president den 11 mars 2026 och efterträder då den sittande vänsterpresidenten Gabriel Boric. I huvudstaden Santiago samlades tusentals anhängare för att fira segern och flera skanderade namnet på diktatorn Augusto Pinochet, som styrde Chile mellan 1973 och 1990.

Enligt politiska bedömare är Kast den mest högerextreme presidenten landet haft sedan diktaturens slut. Han har tidigare öppet uttryckt beundran för Pinochet och förespråkat amnesti för militärer som dömts för övergrepp under militärdiktaturen.

José Antonio Kast är sedan länge motståndare till hbtqi-rättigheter. Han motsätter sig samkönade äktenskap, som blev lag i Chile så sent som 2022, liksom könstillhörighetslagen och tidigare reformer kring civila partnerskap. Under sina 16 år som parlamentsledamot har han konsekvent röstat nej till lagar som stärker skyddet för homo-, bi- och transpersoner.

I intervjuer och valprogram har Kast betonat vad han kallar den ”traditionella familjen” och föreslagit ekonomiska stöd riktade enbart till gifta heterosexuella par med barn. I ett tidigare uttalande har han sagt att ”samhället fungerar bättre med heterosexuella par”.

Samtidigt har han undvikit att tydligt lova att riva upp den nuvarande äktenskapslagen. Enligt opinionsmätningar skulle ett förbud mot samkönade äktenskap bara ha stöd hos omkring en femtedel av befolkningen.

Under en tv-sänd presidentdebatt i december fick Kast frågor om oron från hbtqi-organisationer kring att diskriminering och utsatthet riskerar att öka under ett republikanskt styre. Bakgrunden var bland uppmärksamheten kring den unga transkvinnan Sol Millacura, som väckt starka reaktioner i Chile, efter att hon tagit sitt liv som en direkt konsekvens av diskriminering.

Kast svarade då att han ”respekterar alla människors värdighet” och att han har respekt för ”varje person, oavsett hur de definierar sig själva”. Samtidigt försvarade han sitt partis nej-röster till könstillhörighetslagen och angrep det han beskrev som vänsterns ”ideologiska” eller ”woke” agenda.

Han öppnade också för att ändra eller riva upp lagar som han anser vara ”felaktigt formulerade”, något som bidragit till oro inom civilsamhället. Han har bland annat uttryckt att ha står bakom ett förbud mot abort.

Den chilenska hbtqi-organisationen Movilh uttrycker oro över valresultatet, men betonar samtidigt att kampen för jämlikhet kommer att fortsätta. I ett uttalande skriver organisationen att demokratin har talat, men att redan vunna rättigheter måste försvaras.

”De rättigheter som har uppnåtts är inga eftergifter, de måste respekteras och skyddas. Ingen ska behöva möta diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck”, skriver Movilh på sociala medier.

Organisationen påminner också om att hbtqi-personer i Chile för bara några decennier sedan var kriminaliserade och sjukdomsförklarade och att de rättigheter som uppnåtts är resultatet av en lång, kollektiv kamp för att påverka flera regeringar.

Kasts valseger sker samtidigt som höger- och ytterhögerkrafter gjort framsteg i flera latinamerikanska länder. Bland de första att gratulera honom fanns Argentinas president Javier Milei och USA:s utrikesminister Marco Rubio. Även europeiska högerpolitiker, däribland Italiens premiärminister Giorgia Meloni har hyllat Kast.