Den norska Nobelkommittén meddelade på fredagen att årets fredspris går till Navanethem ”Navi” Pillay. Hon får priset för sina insatser för fred och internationell rätt.

Kommittén beskriver Pillay som en juridisk pionjär som med ”exceptionellt mod och integritet” har bidragit till att krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord kan lagföras.

Pillay föddes 1941 i Durban i Sydafrika i en familj med indiskt tamilskt ursprung. Under apartheid arbetade hon som advokat och försvarade Nelson Mandela och andra motståndare till regimen. År 1995 blev hon den första icke-vita kvinnan som utsågs till domare i en sydafrikansk överdomstol.

Senare blev hon domare och därefter ordförande vid FN internationella krigsförbrytartribunal för Rwanda. Hon har också varit domare vid Internationella brottmålsdomstolen och var mellan 2008 och 2014 FN högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Nobelkommittén lyfter särskilt fram hennes betydelse för den historiska domen mot Jean-Paul Akayesu efter folkmordet i Rwanda. Domen slog fast att våldtäkt och andra sexuella övergrepp kan utgöra både brott mot mänskligheten och en del av ett folkmord.

– Våldtäkt är inte längre en krigstrofé, sade Pillay om domens betydelse.

Hon har även lett FN oberoende granskningskommission för det ockuperade palestinska territoriet och är i dag domare i målet vid Internationella domstolen där Myanmar anklagas för folkmord.

När hon tidigare i år tog emot Olof Palmepriset blev det fokus på hennes engagemang i kritiken mot Israel som lyftes.

Parallellt med arbetet inom internationell straffrätt har Pillay under många år drivit frågor om hbtqi-personers mänskliga rättigheter. Redan under övergången från apartheid deltog hon i den sydafrikanska Women’s National Coalition. Där bidrog hon till arbetet för den jämlikhetsbestämmelse i landets nya grundlag som förbjuder diskriminering på bland annat grund av sexuell läggning.

Som FN högkommissarie krävde hon att samkönade relationer skulle avkriminaliseras världen över och att stater skulle skydda hbtqi-personer mot diskriminering, hatbrott, tortyr och sexuellt våld.

Pillays engagemang i hbtqi+frågor uppmärksammades också i Norden. Under människorättskonferensen vid World OutGames i Köpenhamn 2009 medverkade hon genom ett inspelat videobudskap. Där betonade hon att FN allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna gäller alla människor.

– Det handlar inte om att alla är lika men några mer lika än andra, sade Pillay enligt QX rapportering från konferensen.

Videobudskapet visades under den avslutande plenarsessionen, där även Europarådets dåvarande kommissionär för mänskliga rättigheter, svensken Thomas Hammarberg, deltog. Konferensen avslutades med presentationen av Copenhagen Catalogue of Good Practice, en samling exempel på hur arbetet för hbtqi-personers rättigheter kan bedrivas.

I ett tal 2011 uppmärksammade Pillay FN-organet UNHRCs (FN:s kommitté för mänskliga rättigheter) avgörande i fallet Toonen mot Australien. Beslutet från 1994 slog fast att kriminalisering av sexuella relationer mellan samtyckande vuxna av samma kön stred mot internationella mänskliga rättigheter.

Pillay konstaterade samtidigt att miljontals människor fortfarande riskerade fängelse och i vissa länder dödsstraff:

– Inte för att de har skadat någon, utan bara för att de är de de är och älskar en annan människa.

Under hennes tid som högkommissarie tog FN:s råd för mänskliga rättigheter för första gången upp frågan om våld och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Pillay presenterade 2012 den första officiella FN-rapporten som samlat dokumenterade övergrepp mot hbtqi-personer i olika delar av världen.

I ett tal på IDAHOT-dagen, internationella dagen mot homofobi och transfobi, 2013 tog hon bland annat upp mord, misshandel, tortyr och så kallade korrigerande våldtäkter. Hon kritiserade också länder som kriminaliserade samkönade relationer, förbjöd pridefiranden eller tvingade transpersoner att genomgå sterilisering för att få sina identitetshandlingar ändrade.

– Verklig jämlikhet medger inga undantag, sade Pillay då.

Hon avslutade talet med orden:

– Den värld vi vill ha är verkligen regnbågsfärgad.

Samma år lanserade FN människorättskontor kampanjen Free & Equal, den första globala informationskampanjen inom FN för ökad respekt för homosexuella, bisexuella och transpersoners rättigheter. Pillay stod också bakom FN-skriften Born Free and Equal om sexuell läggning och könsidentitet i internationell rätt.

Trots det omfattande engagemanget nämner den norska Nobelkommittén varken Pillays arbete för hbtqi-personers rättigheter eller hennes krav på global avkriminalisering i sin publicerade motivering.

Där ligger fokus i stället på hennes arbete mot apartheid, hennes insatser vid internationella domstolar och hennes betydelse för att utveckla lagföringen av folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Pillays hbtqi-engagemang har däremot uppmärksammats i andra sammanhang. Det Chennaibaserade hbtqi-kollektivet Orinam har tagit upp henne i sin LGBT Hall of Fame för allierade med indiskt eller annat sydasiatiskt ursprung.

Hon fick också Stockholm Human Rights Award 2010. I motiveringen lyftes bland annat hennes bidrag till den sydafrikanska grundlagens förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

Nobels fredspris delas ut i Oslo den 10 december.