Cherin och Mohammad, som berättar sina historier i ”Sämre än djur”, berör oerhört mycket. Jag känner igen mycket av det de går igenom och det utanförskap de har varit utsatta för i berättelser hos många andra ungdomar. Det de gör är något av det svåraste man kan göra – de ifrågasätter sin familjs förväntningar och tvingas till slut att bryta med dem.

RFSL Ungdom samlar ungdomar som är modiga, och som bryter mot normer och ifrågasätter sin omgivning varje dag. Många berättar om hur de riskerar att råka ut för våld och hot till följd av att de offentligt ifrågasätter hur man ska vara. I grund och botten handlar det helt enkelt om att de är modiga och vågar stå för sig själva, oavsett vad omgivningen säger.

Hbt-rörelsen har uppenbarligen inte varit bra på att nå de ungdomar som utsätts för hård kontroll av sina familjer. De är rädda att ta kontakt med oss och vi med dem. Det är en stor förlust för svensk hbt-rörelse att vi inte har vågat eller lyckats räcka fram till alla som har behov av stöd.
Socialtjänst och andra myndigheter har misslyckats än mer. Att se hedersfrågor som något som endast drabbar heterosexuella tjejer, om ens det, är att missa en grupp som riskerar en stor utsatthet. Rådanden normer om kön och sexualitet samverkar med normer om etnicitet, och säger vem som kan vara homo- och bisexuell eller transperson och vem som definitivt inte kan vara det. Om man inte ifrågasätter normer kring vem som är vad, kommer man inte heller att kunna fånga upp de ungdomar som far illa.

För RFSL Ungdom är det självklart att alla ungdomar måste nås av informationen att de själva äger sina egna känslor och sin egen identitet. Sexualundervisning och livskunskap måste vara obligatoriskt för alla, och den undervisningen måste ta ställning för allas rätt att vara den de är. Därför behöver lärare få bättre kompetens att lyfta hbt-frågor, så att undervisningen kan bli ett stöd när få andra stöd finns.

Diskussionen om hedersfrågor kopplat till hbt är viktig. Men det finns också en fara i debatten. Genom att prata om vilket sätt som är korrekt att prata om problemen, och att vara rädd för att lyfta upp en särskild problematik, når vi aldrig förslagen på åtgärder. Istället för att diskussionen bidrar till en bättre vardag för utsatta ungdomar riskerar den att lägga en våt filt över ett område där mycket insatser behövs. Vårt ansvar är att arbeta för hbt-ungdomars rättigheter. När problem lyfts som i filmen ”Sämre än djur” är det vårt ansvar att ta det på allvar.

RFSL Ungdom kräver att polis, socialtjänst och skola införskaffar de kunskaper som krävs för att hantera frågorna. Vi kräver också att socialtjänsten inskaffar nödvändig hbt-kompetens och sänker trösklarna för när hbt-ungdomar ska få rätt till stöd enligt socialtjänstlagen. Vi vill se fler skyddade boenden som har hbt-kompetens. Slutligen behöver det också utvecklas stödverksamhet för att nå ungdomarna på individnivå. Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister (FP) har tidigare lyft frågorna men ett tydligare hbt-fokus på nationella insatser behövs.

Vi kommer ta vårt ansvar, när det handlar om kartläggning, utbildning och individstöd, inom ramen för ett projekt vi ansökt om hos Allmänna Arvsfonden tillsammans med organisationen ALMAeuropa. Det kommer vara en av våra insatser. Vi vet att det finns tusentals ungdomar som far illa och som väntar på samhällets och vårt stöd och där varken kan eller vill vi backa undan.

Tidigare debattartiklar:

Vi måste tala klarspråk om hederskulturen Förövarens rätt och inte den drabbades? Gemensamt ansvar att motverka förtryck

Dokumentären Sämre än djur visas i repris torsdag 8/10 15.10 på svt2, lördag 15.15 svt2 och lördag 21.30 svt24