Folkpartiet drev i december 2011 igenom en HBT-policy inom landstinget. Ett tolvsidigt dokument där det bland annat slås fast att ett normkritiskt perspektiv ska finnas med i alla landstingets olika verksamheter – såsom vården och trafiken – och att alla människor ska synliggöras och bli bemötta med respekt och professionalitet oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning.
Nu är alltså processen i gång för att ett liknande styrdokument ska tas fram för all kommunal verksamhet i Stockholm.
Som en del av förhandlingarna kring 2014 års budget har Folkpartiet fått de övriga borgerliga partiernas stöd för att en HBT-policy ska tas fram under 2014, för att sedan klubbas igenom av politikerna i stadsfullmäktige.
— Jag är glad att Stockholm nu får en HBT-policy. Stockholm ska vara en öppen stad där alla ska känna sig välkomna, säger Folkpartiets borgarråd och gruppledare i Stockholms stad, Lotta Edholm.
— Såväl invånare som anställda i Stockholms stad ska bli bemötta med respekt och kunskap oavsett sexuell läggning. Fördomar ska bekämpas, säger hon.
Stödet för HBT-policys kan allmänt sägas vara solitt över blockgränserna, men Socialdemokraterna inom landstinget framförde en viss kritik 2011 mot att HBT-policyn riskerar att bli en hyllvärmare om HBT-arbetet inte samtidigt tilldelas särskilda resurser.
Samtidigt säger Socialdemokraterna i Stockholm att man drivit frågan om en HBT-policy och välkomnar nu majoritetens initiativ.
– Det är självklart glädjande att de borgerliga partierna nu svängt i den här frågan, säger Karin Wanngård (s), oppositionsborgarråd i Stockholm i en kommentar till QX men lägger till att hon ändå ser det som senkommet.
– Senast i augusti i år röstade samtliga borgerliga partier mot vårt förslag om hbt-policy i stadens nämnder, vilket knappast kändes särskilt modernt. Jag vill att Stockholm ska gå i framkant i hbt-frågor. Det här är ett viktigt steg, även om det kommer lite sent. Nu hoppas jag att en policy blir av och blir en integrerad del i stadens arbete. Det får inte bli ett papper som går att ”lägga i en låda” när det väl antagits, utan det måste bli ett verktyg för stadens verksamheter.