Hbtqi-personer riskerar att få sin skyddsstatus eller uppehållstillstånd återkallad i Sverige när de skaffar barn, enligt en ny granskning från RFSL. I granskningen har organisationen gått igenom 40 domar i återkallelseärenden samt 720 asbildylärenden under 2025 och 2026.

Enligt Aino Gröndahl, asyljurist på RFSL, måste den asylsökande kunna styrka sin könsidentitet eller sexuell läggning, även om bevisbördan ligger hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

– Det vanligaste jag har kunnat se är att Migrationsverket automatiskt inleder ett ärende när en person skaffar barn, sa Aino i en intervju med P3 Nyheter igår.

RFSL har kommit fram till att skyddsgrunder samtidigt blandas ihop samt att risken för förföljelse på grund av till exempel könsidentitet inte alltid utreds tillräckligt.

Enligt deras granskning saknar flera av bedömningsmetoderna stöd i svensk och internationell rätt. Utredningen är den fjärde sedan 2020 där RFSL har granskat hbtqi-asylärendens rättssäkerhet. De kan konstatera att ingen förbättring har skett i varken Migrationsverkets beslutsfattande eller i migrationsdomstolarnas domar.

I rapporter sammanfattar de fem fel som myndigheterna fortfarande gör. Först och främst att man utgår från stereotypa föreställningar om egenskaper och erfarenheter som hbtqi-personer antas ha. En felaktig hantering som RFSL påpekat ett flertal gånger genom åren. En annan ständigt återkommande kritik är att såväl myndigheten som domstolarna menar att homo-bi och transpersoner skall kunna leva i det fördolda i de länder de flyr från. Det strider mot bland annat UNHCR:s riktlinjer, mot praxis hos EU-domstolen, mot utlänningslagen. Ständigt åtrekommande kritik är också att myndigheter och domstolar kräver att de asylsökande skall ha egna negatuva käsnlor, avkrävs närmast omöjliga detaljer  om sina liv och känslor och att man i sina beslut blandar ihop sexuell läggning som skyddsgrund med könsidentitet och könsuttryck.

Nu kräver RFSL förändringar och har lämnat tio rekommendationer till regeringen, Migrationsverket och migrationsdomstolarna. En av dem är att återinföra möjligheten till permanent uppehållstillstånd för personer som har beviljats internationellt skydd.