Amanda, 26, och Joakim, 33, är två av fem syskon (de har tre bröder), båda är gay och Joakim är singel medan Amanda är tillsammans med flickvännen Felicia. Båda är uppvuxna i Göteborg där de nu bor och tillsammans driver de podden En gay i taget.

Amanda: Vi startade podden för att vi ville öppna folks ögon åt att det inte är ”onormalt” att vara gay. Vi är två av fem syskon som är gay, men det hade inte varit konstigt eller annorlunda om vi var fem av fem. Speciellt med tanke på att det finns många syskonskaror där alla är straighta. Dessutom har vi fortfarande en lång väg kvar när det gäller HBTQI-utvecklingen i Sverige och det ville vi bidra till.

Varje vecka tar syskonen upp HBTQI-relaterade frågor, och varje avsnitt presenterar ett helt nytt ämne.

Joakim: Vi vill vara den röst vi själva hade velat höra. Vi är såklart inte först på bollen med en gaypodd, men vi ville dra vårt strå till stacken. En person berättade att hen faktiskt tog steget och kom ut till sin familj efter att ha blivit inspirerad av vårt första avsnitt. Det känns otroligt speciellt att vi faktiskt har berört någon.

Ni är båda gay, hur var det att komma ut för er inom familjen och vem var först?
Joakim: Jag var först och ingen blev förvånad. Alla tog det bra. Jag hade byggt upp skräckscenario att det skulle gå åt helvete. Men alla var till hundra procent stöttande och har alltid varit. Jag är sju år äldre än Amanda och var 22 år när jag kom ut, då var Amanda 15 och sju år senare var det hennes tur.

Amanda: Jag accepterade det nog för mig själv när jag var runt 19 år gammal men vågade inte ta steget att komma ut för jag trodde att folk skulle tro att jag gjorde det för uppmärksamhet eller att jag bara ”ville härmas” för att min bror var gay. Vår familj är väldigt accepterande och var superfina mot Joakim när han kom ut men jag hade ändå hjärnspöken som övertalade mig att det skulle vara annorlunda när jag kom ut.

Min nuvarande fickvän var en stor anledning till att jag kom ut, jag ville inte hålla henne hemlig. Vår familj tog det hur bra som helst och var precis lika fina och accepterande som de var när Joakim kom ut.

Vad skulle vi säga är de största likheterna/olikheterna i hur bögcommunityt och flatcommunityt ser ut?
Joakim: Utan att generalisera så upplever jag att det finns en annan typ av utseendefixering och kroppshets i bögcommunityt. Vi pratar faktiskt om just det i vårt tredje avsnitt. Vad som förenar är nog det faktum att båda parter delar någonting som heterosexuella inte kan sätta sig in i. Vi har alla någon gång fått strida för vilka vi är. Och vi fortsätter att göra det.

Vad skulle ni säga är den mest brännande frågan för HBTQ-personer just nu?
Joakim: Att homosexuella och bisexuella män inte kan lämna blod som heterosexuella. Vi måste fortfarande i Sverige 2021 leva i celibat i 12 månader för att få donera. England, Skottland och Wales skrotade precis den lagstiftningen, men inte Sverige.

Som det är nu har En gay i taget inga gäster men drömgäster finns.

Amanda: Jag är ett stort fotbollsfan så att få en fotbollsspelare som Nilla Fischer eller Magdalena Eriksson att gästa podden hade varit en riktig dröm.

Joakim: Eller någon som var med och banade vägen för oss som homosexuella. Som var med när vi inte hade några rättigheter alls och kunde berätta hur det var då.