Först och främst Emil, grattis, hur kändes det när du blev Årets Frisör?
– Tack! Helt sjukt! Det här är vår branschs mest prestigefyllda tävling, ungefär som Sveriges Mästerkock för frisörer. Sveriges främsta frisörer tävlar i olika kategorier som Årets Dam, Årets Herr, Årets Färg, Årets Barberare, Årets Avantgarde och flera andra. Fyra nomineras i varje kategori och sedan avgörs allt live inför en oberoende jury.
– Jag vann både Årets Färg och Årets Avantgarde. Sedan utses en vinnare bland alla kategorivinnarna som får den största utmärkelsen, Årets Frisör. Och den råkade bli jag, säger han och skrattar.
Finalen var på Nalen inför omkring 450 frisörer.
– Jag grät nog mest när jag vann. Tårarna bara sprutade. Att få dela det med familj, vänner och kollegor var helt euforiskt.
Det här var tredje året som Emil tävlade, så det blev tredje gången gillt, och ett hattrick då han vann hela tre priser.
– Men man gör inte det här ensam, bakom vinsten ligger också ett fantastiskt team med fotograf, makeupartist, stylist och modeller.
Du har jobbat som frisör ett tag?
– Jag är 36 år och började faktiskt sommarjobba redan som 13-åring på ett lager med amerikanska bildelar. Men som vuxen har jag jobbat som frisör hela livet. Jag hamnade i Uppsala tack vare kärleken och blev kvar. Jag har aldrig längtat till Stockholm, jag trivs fantastiskt bra här. Däremot drömmer jag om att bo på landet, med en gräsmatta, ett grönsaksland och nära till naturen.
Vad är det som gör att en frisyr känns riktigt lyckad för dig? Vad vill du att kunden ska känna när hen lämnar salongen?
– Självklart vill jag att kunden ska vara nöjd. Men jag vill också att alla ska känna att de får något personligt, inte ett löpande band-jobb. Jag anpassar frisyr och färg efter människans vardag och livsstil. Man får inte skapa ett problem för någon.
– Jag brukar säga att om ansiktet är tavlan så är håret ramen. Hår har ingen ålder och inget kön. Du kan bära precis vad du vill, bara du bär upp det.
Du är själv queer. Har du någon gång känt att du behövt anpassa dig, eller har frisörbranschen varit en plats där du kunnat vara dig själv fullt ut?
– Jag har alltid kunnat vara mig själv. Frisörbranschen är väldigt inkluderande, i alla fall på den sidan av stolen där jag står.
Mottot på Emils salong, Wide Alley i Uppsala, har från dag ett varit att alla ska känna sig välkomna.
– Helst skulle jag vilja att alla queera personer i Uppsala gick till oss, säger han och skrattar. Vi har många queera kunder och stämningen är lite som att stå hemma i någons kök. Avslappnad och varm.
Är det en fördom om man säger att nästan alla manliga frisörer är gay?
– Ja… fast nej. Jag skulle säga att det är ungefär fifty-fifty.
Som frisör, är man inte både frisör och terapeut på samma gång?
– Jo, många lättar verkligen på sina hjärtan i frisörstolen. Det är det som gör yrket så roligt. Man lär sig lite om väldigt mycket och blir allmänbildad. Folk delar med sig av sina liv och man får ta del av så många olika historier.
Finns det någon kund eller något möte genom åren som gjort extra stort intryck på dig?
– Framför allt att få följa människors liv. Man träffar dem när de tar examen, när de gifter sig, när de blir föräldrar, när de skiljer sig eller när de förlorar någon. Man får vara med genom både glädje och sorg.
– Det händer något när någon sätter sig i frisörstolen. Vi människor har ett personligt utrymme omkring oss, men när man låter någon ta på ens hår har den barriären redan brutits. Då öppnar många upp sig.
Om du fick göra håret på vem som helst i världen, levande eller död, vem skulle du välja?
– Lady Gaga. Det hade varit fantastiskt.
När du tittar framåt, vad drömmer du om nu när du redan kan kalla dig Årets Frisör? Vad är nästa mål?
– Jag ser fram emot att få inspirera andra. Jag har redan fått flera uppdrag och ska göra visningar runt om i Sverige, bland annat på Frisörmässan i Malmö där jag ska jobba tillsammans med Carro som vann Årets Barberare.
– Det kommer fler kreativa förfrågningar nu, och det känns spännande. Jag tror faktiskt inte att jag har tävlat färdigt heller. Kanske ställer jag upp igen. På längre sikt skulle jag gärna vilja utbilda framtidens frisörer.
Vad skulle du vilja säga till en ung queer person som drömmer om att bli frisör?
– Våga. Och ge inte upp när det känns tufft. Det här är en bransch där det tar tid att bli riktigt bra och erfarenhet är något positivt. Lyssna på dem som har erfarenhet, men våga också ifrågasätta och hitta ditt eget sätt.
Och till sist, vilken frisyr ångrar du mest att du själv haft?
– Dreads! Hahaha. Fy fan. Jag hade inflätade plastdreads. Om jag får ångra en frisyr så är det definitivt den.