Drygt en vecka har gått sedan vi berättade att communityt Qruiser lägger ner den 31 mars i år. Strax innan vi skulle ha firat 25 år.
Vi har helt enkelt inte råd att driva Qruiser vidare och det finns inte resurser nog för att ta communityt vidare till en ny uppdaterad version.
Vi har fått många mail av medlemmar som är uppriktigt ledsna, frågar sig var de nu skall ta vägen och många från medlemmar som vill hjälpa till att driva Qruiser vidare.
Vår överenskommelse med medlemmarna gör att vi inte kommer kunna sälja eller på annat sätt överlämna någon information om de som är och har varit medlemmar. Så när vi nu lägger ner den 31 mars är det en snart 25-årig hbtqi+historia som går i graven.
Vi har nu också fått in fantastiska berättelser från medlemmar. Det har handlat om partner man träffat, vänskaper som byggts och humoristiska minnen från kul klubbar och helt galna debatter.
Vi hoppas att fler tidigare och nuvarande medlemmar vill dela med sig. Både av det som varit bra, kul, viktigt, hjälpt och som engagerat och såklart även om negativa erfarenheter från tiden som medlem på Qruiser.
Maila gärna mig på [email protected]. Förhoppningsvis kan vi samla ihop berättelser som inte bara speglar Qruisers historia utan mycket av det som hänt i Sverige och världen de senaste 25 åren.
Delar några lite historia och sammanfattande tankar från det som i 25 år varit en daglig källa till glädje och huvudvärk. Förhoppningsvis får vi ihop mer berättelser som vi kan dela med oss av framöver!
Tidningen QX började ges ut 1995, strax före att Internet blev så etablerat att (nästan) alla fattade att det var här för att stanna. De första åren hade vi i tidningen kvar tryckta kontaktannonser som ganska snart började framstå som en onödigt långdragen väg att få kontakt på. RFSL hade redan hakat på de digitala kontaktmöjligheterna med en egen chatt och de riktigt stora investerarna hade börjat intressera sig för digital kommunikation, dejting och communitybyggande. Spray hade bland en massa andra sajter startat Sylvester som communityt och tidning.
Vi jobbade såklart på hur även vi skulle ta plats i den nya digitala miljön. Redan när vi började ge ut QX som egen tidning hade vi fått i gång uppkopplingen till nätet och våren 1997 lyckats registrera domänen qx.se. Nyheter och information, men ännu inte några kontaktannonser.
Midsommaren 2000 slutade vi med kontaktannonser i den tryckta tidningen och öppnade QX-Chat som utvecklats av programmerarna Micke Moggia och Jörgen Isaksson. Samtidigt fick redaktionella QX.se en ansiktslyftning med mer redaktionell kärlek. Bara efter ett halvår byter så chatten namn till Qruiser och blir nu steg för steg inte enbart en dejting-sajt och chatt utan även en plats för debattforum, klotterplank, klubbar, bilder och filmer. Från att ha varit det queera ”lillasyskonet” på nätet fick Qruiser liksom även QX.se och flatsajten Corky.nu, allt fler besökare och läsare.
I takt med att Qruiser växte och aktiviteten ökade så började även support och abuse-personal anställas, verktyg och regler för att hålla ordning på communityt och skapa en trygg plats för dess medlemmar togs fram. Även om den absoluta majoriteten av alla de konton som genom åren startas har bidragit till communityt och startats för att hitta vänner och kärlek, så har också andra agerat troll, brutit mot regler och i några fall betett sig direkt kriminellt.
En fördel för oss, som kom efter att RFSL-chatten och Sylvester varit pionjärer, var att vi kunde ta in erfarenheter av både möjligheter och problem kopplade till att driva dejting och communities.
Vår idé var att skapa ett öppet community där hela spektret av hbtq+ skulle vilja bli medlemmar. Män och kvinnor, transpersoner och bdsm-intresserade, unga och gamla på samma plattform och från start med så få möjligheter att blocka varandra som det bara var möjligt. För det stora flertalet medlemmar fugerade denna vår mixade sajt mer än bra. Just mixen som fanns på Qruiser under 00-talen ganska unik för queera communities. Till och med idag är det ovanligt med mixade sajter.
Men vi visste av erfarenhet från andra att det skulle uppstå problem mellan män och kvinnor. Vi startade i en tid då sexpositivitet var mer självklart än idag och trots det så märkte vi snart att det inte var helt lätt att ha både antiporr-engagerade feminister och sexbildsuppladdande bögar på en och samma öppna plattform. Det välkända problemet med att cis-män utgav sig för att vara kvinnor för att leva ut nån slags lesbisk dröm fick oss också att steg för steg öka möjligheterna för medlemmar att blocka besökare och begränsa kontaktmöjligheter.
Klubbar startades en masse och både där och bland smeknamnen utspelades en massa humor. Oftast till glädje, ibland till förtret. Diskussionsforumet, det enda öppna inom hbtq-världen, var från start livlig och inte sällan upphetsad på gränsen till hatiskt.
Några av den växande abusegruppens mest tidskrävande jobb blev att mäkla fred mellan vuxna som låg i luven på varandra och som ömsom kände sig kränkta och ömsom kränkte andra tillbaks. Det var inte alltid lätt att hantera ”varför säger ni till mig när hen var så himla mycket dummare” från rättshaveristiskt lagda 45-åringar.
Vi ville ha en öppen diskussion inom rimliga gränser. Men vi tillät inte rasism, homo-, bi- eller transhat, och inte generaliserande lögner om grupper av människor.
Att säga till straighta män hur en beter sig på en queer sajt tog också en herrans massa tid från viktigare abuse- och support-jobb. För att inte tala om detta med ansiktsbilder. Hur svårt kan det vara? Som just sexpositiv sajt så tillät vi att nakenbilder fick laddas upp förutsatt att de klassades med XXX så att medlemmar som inte ville se den typen av bilder slapp. Att klassa om felklassade bilder blev till ett rutinjobb och kanske kan man fatta att det var svårt ibland att klicka i rutan för XXX… Men detta med ansiktsbild! Ett ansikte är ju precis ett ansikte. Inte en rumpa, snorre eller bild på vare sig en solnedgång eller en supersöt katt!
Qruiser blev en fantastisk källa till kunskap om hbtqi+communityt. Vilka frågor som var viktiga, hur folk tänkte politiskt, vilka artister som var poppis, radio- och TV-program som folk engagerade sig i. Och via klubbarna kunde både föreningar och nattklubbar nå ut till sina gäster. Det var nyskapande då. För oss på QX redaktion var det såklart en guldgruva att lätt kunna nå folk för att bli intervjuade eller på annat sätt medverka redaktionellt.
I extern media blev vi då och då uppmärksammade. Vi hyllades som ett seriöst drivet community, medlemmar intervjuades i olika sammanhang, undersökningar vi gjort citerades, men såklart var det också problem vi hade som lyftes. Framför allt när det gällde grooming och olika former av övergrepp där någon kontakt även skett via Qruiser.
Att även vi skulle få problem med övergrepp av olika slag visste vi såklart också av erfarenhet från andra. Vi liksom alla sajter då och även idag som erbjuder kommunikation, med eller utan möjlighet till anonymitet, kan utnyttjas av ljusskygga. Att olagliga bilder och filmer inte fick förekomma var självklart. Att vuxna kontaktade minderåriga i sexuellt syfte, så kallad grooming, förbjöd vi hos oss långt innan det blev olagligt. När Qruiser var en av de platser som kontakter inleddes på som sedan övergick i övergrepp, hjälpte vi polisen så gott det gick för att hitta den misstänkte förövaren.
Min grundinställning var att vi bar ett stort ansvar för framför allt de yngsta som blev medlemmar. Många utan sina föräldrars vetskap, många utan att ha berättat för någon i verkliga livet. En grupp medlemmar där Qruiser innebar stora möjligheter till kontakt och identifikation, men som också innebar risker och utsatthet. Unga som hängde på Qruiser skulle få hjälp av oss snabbt och vi skulle stå på de yngres sida. Vi hade under perioder olika ”nätvandrare” som fristående från oss surfade på sajten för att ge de yngsta stöd, råd och hjälpa till med olika problem. Och inte minst fanns engagerade medlemmar som hjälpte oss att få bort olagligheter och hot. I några media-bevakningar liksom bland en och annan arg medlem spreds idén om att vi inte ville agera för att vi hellre gav hjälp till äldre hbtq-personer än skyddade yngre. Och såklart när något negativt händer på en queer sajt så aktiveras omedelbart den seglivade och av olika extrema grupperingar ständigt underblåsta myten om att homo-, bi- och transpersoner egentligen bara är ute efter ”våra barn”.
För inte så länge sedan började yrkesmässigt skapade falska profiler bli ett stort problem. Vi kunde se att när skollovet började i Ryssland ja då översvämmades Qruiser av ”sommarjobbare” som fick några dollar för att lura av folk mailadresser och en massa dollar om de lyckades lura av folk deras kreditkortsnummer. Det blev bråda dagar för vår personal och nya tekniska lösningar togs fram och anpassades för att hålla problemen så långt bort som möjligt. Helt har dessa profiler aldrig försvunnit, men det lugnade sig något med tiden.
Det har varit lärorikt på många plan att jobba med Qruiser. Så ofantliga många berättelser, åsikter, idéer som jag fått ta del av via medlemmarna. En del har som sagt publicerats i QX, andra hoppas jag vi kan få hjälp av er tidigare och nuvarande medlemmar att samla in.
Resan mot slutet började någonstans för tio-tolv år sedan. Facebook med sina klubbar, sin koppling till telefonerna och sina ekonomiska muskler lockade till att börja med över tjejerna som hängt på Qruiser för det sociala mer än dejtingen. När telefonerna med ragg-appar kom hade vi varken ekonomin till att utveckla eller ens viljan att ställa om till de nya ”affärsmodellerna”. Facebook, apparna och allt som kommit senare via telefonerna och nätet, går ut på att genom algoritmer samla in så mycket info som möjligt om användarna och göra affärer på den informationen. Med tiden och med kritiken mer reglerat, men i grunden minst sagt problematiskt.
Vi såg hur medlemmar lämnade oss eftersom de på algoritmstyrda sajter som Facebook slapp konfronteras med andra åsikter än de som de redan hade. Tala om både en fördummande och en farlig utveckling.
Vi ville inte hänga med i den och hamnade på efterkälken. Att vi ändå kunnat driva Qruiser vidare så här länge tror jag kan förklaras med att vi hela tiden varit nåbara och aldrig haft längre avbrott. Vi har absolut haft tekniska problem, men lyckats lösa dem snabbt. Vi har också varit öppna med det vi gjort, vi har tagit emot idéer, hård kritik och bra synpunkter och varit öppna mot media, arbetat med flera externa organisationer liksom med polisen de gånger det krävts.
Men det håller alltså inte längre. Förhoppningsvis kan nu någon annan fånga upp idén att ha ett lokalt, svenskt och nordiskt community som är öppet och engagerat, tar drift på allvar och förstår att man behöver vara nåbar när det dyker upp problem.
Surfa runt så kommer ni annars med säkerhet hitta en ny plats att hänga på. På Qruiser har några klubbar startats där det diskuteras vart men skall ta vägen. Om inte digitalt så börja hänga på queera klubbar, föreningar och barer igen! Verkliga livet är inte att förakta!
När vi nu slutar har nära 1 miljon svenskar, finländare, norrmän och många från andra länder hängt på Qruiser kortare eller längre tid.
Ett stort tack för det förtroende som så många gett oss genom åren. Stort tack för alla som skällt ut oss så fort vi gjort minsta förändring. För er som varit besvikna på oss och formulerat det, det har faktiskt gjort att vi kunde bli lite bättre. Stort tack alla kloka och helt tokiga debattörer som ändå haft glimten i ögat trots att den ena var skruvad till vänster och den andra helt åt höger. Tack alla som hjälpt oss hålla ordning på sajten, organisationer som gett oss råd och hjälp. Och tack alla som bidragit till att Qruiser varit ett helt fantastiskt nät-community under alla dessa 25 år.
Uppdaterad 2025-02-19
