Internationella Friidrottsförbundet beslutade under tisdagen att alla som vill tävla på elitnivå i damklasser skall topsas för att fastställa att de inte har en transbakgrund eller av andra orsaker inte kan klassas som kvinnor enligt förbudets definition.
Nyhetsbyrån AFP som medverkade vid dagens presskonferensen i samband med Inomhus-VM i friidrott berättar att Internationella Friidrottsförbundets ordförande Sebastian Coe kallade beslutet ”mycket betydelsefullt” för att ”försvara damidrotten”.
Exakt hur testet skall genomföras är ännu inte klart, men syftet är att säkerställa att en damidrottare inte bär på Y-kromosomen.
Från Svenska Friidrottsförbundet välkomnas beslutet och till Dagens Nyheter säger Stefan Olsson att han tycker att det är bra att det införs på ”elitnivå”. Förbundet uppger även för DN att från svenskt håll efterfrågas mer tydlig definition av vilka kvinnor som skall topsas för att säkerställa att de har godkänd kromosomsammansättning. Inom idrotten får redan idag kvinnor med för höga testosteronnivåer sänka dessa och transkvinnor vars transition skett efter puberteten nekats att delta på elitnivå.
Transammans ordförande Signe Krantz beklagar både beslutet och debatten.
– Det är rimligt att det inom elitidrott finns regler för när exempelvis transkvinnor ska få tävla i damklassen, säger hon. Men det bör rimligtvis inte vara samma regler inom tyngdlyftning som inom bågskytte eller curling. Det finns mycket få elitidrottande transkvinnor och de flesta har inte höga resultat. Men i jakten på dem och rädslan för transkvinnor som gömmer sig vill man börja DNA-testa eller kroppsinspektera alla kvinnor.
Krantz menar att den allt mer uppskruvade debatten om transkvinnor där ”fler och fler ser på kön som något endast biologiskt där ens kromosomer är det enda som spelar roll”.
– I praktiken är det ett sätt att försöka definiera bort transpersoners existens, menar hon. Och allt det här arbetet kommer från en nidbild av transkvinnor som män i förklädnad som går igenom en tuff transition för personliga fördelar.
Hon noterar även att det nästan aldrig tas hänsyn till transmän när det diskuteras kring idrotten.
– Transammans främsta åsikt är att det inte borde finnas några begränsningar inom amatöridrott, säger Krantz vidare till QX. Det bygger på lust och rörelse och det finns ingen poäng med att stänga ute en utsatt grupp när fler borde motionera och röra på sig.
Genom åren har debatter, inte sällan grovt kränkande, förts om bland annat sydafrikanska Caster Semenya, algeriska boxaren Imane Khelif och amerikanska simmerskan Lia Thomas. Vare sig Semenya eller Khelif har transbakgrund men har ansetts ha fördelar i sina sporter genom att vara starkare än de flesta kvinnor.
