Om du inte gillar ”russemusikk” har dina studentår troligen lämnats bakom dig för länge sedan. Denna norska dansmusikgenre, som är oupplösligt förknippad med avgångsfesterna för gymnasieelever: en blandning av rap och EDM, har sedan länge blivit Soppgirobyggets signum.

Knut Selmer och Henrik Bruu Nøttveit inledde sin karriär 2017 och uppträdde till en början anonymt, men med tiden lyckades de nå långt utanför Norges gränser och vinna en bred publik i Sverige. Deras hits Domen 2019, Afterski, Kjøpe Hele Sverige och Viva La Vida har samlat hundratals miljoner lyssningar, och Soppgirobyggets liveframträdanden har fått rykte om sig att vara några av de vildaste showerna i Nordeuropa. I februari hade de redan spelat för utsåld hus på Avicii Arena. Men det hindrade inte att det var fullt hus även på Gröna Lund.

Större delen av publiken bestod av kids vars studentliv fortfarande bara skymtar i horisonten. Och detta trots att varken Soppgirobyggets musik eller texter direkt kan kallas familjevänliga. Bara konsertens inledning är värd att nämna: på en gigantisk skärm dyker en klocka med en hårig pung upp, som högtidligt tillkännager duons intåg på scenen. Och några sekunder senare får Knut och Henrik redan publiken att explodera med sin största och kanske mest medryckande hit: Viva La Vida. Publiken kommer att få höra den flera gånger under den timslånga spelningen.

Soppgirobygget bjöd Stockholms ungdomar på den kortaste, men kanske den mest intensiva och verkligen hetaste konserten i sommar på Gröna Lund. Och då handlar det inte bara om känslorna. Fyrverkerierna satte igång redan från showens första minuter och säkerhetspersonalen hann knappt dela ut vatten till publiken i de främsta raderna. Efter var femte låt var säkerhetsvakterna sen tvungna att leda ut ytterligare en skara fans ur folkmassan. De som hade tagit plats vid scenen hade väntat i parken ända sedan morgonen, och många av dem orkade inte med hettan, den flera timmar långa väntan och kanske de alltför starka känslorna.

I stort sett kunde Knut och Henrik ha nöjt sig med att bara stå på scenen och då och då sträcka upp händerna. För publiken sjöng så högt att den förmodligen hördes ända bort till T-Centralen. Deras musik med låtar om sex och alkohol, och tonåringar som skriker varje rad som om det vore den sista kvällen i deras liv, faller förstås inte alla i smaken. Men, som man brukar säga: ungdomen förlåter allt.