I kväll återvänder Bonde söker fru i rutan och visst återvänder Leonora Wilhelmsson till dejtingprogrammet. Förra året var ju Leonora en av bönderna som skulle dejta hela tv-hösten men så fann hon kärleken innan inspelningarna och hoppade av. Men förhållande tog slut under hösten och Leonora fick hjärtat krossat än en gång.
Denna gång får vi följa Sölvesborgs-bonden i TV4 Plays Bonde söker fru – kärlek för alla. Det innebär att hon dejtar fyra utvalda tjejer under en intensiv vecka på Siggesta gård utanför Stockholm.

Var det självklart att komma tillbaka?
– Ja. För mig är det fortfarande viktigt att vi syns. Det finns väldigt många som inte vågar ta steget ut och vara öppna och då tycker jag att det är viktigt att vi som är det ska visa oss. Det finns inte så många brudar heller som syns och jag tycker att vi måste ta mer plats.

Kärleksmässigt då, känner du dig redo?
– Absolut. Det gick inte som jag tänkt mig förra gången men jag är ju på jakt efter den riktiga kärleken och vill ha någon vid min sida. Jag drömmer ju om den stora kärleken och har inte gett upp.

Vad kan vi vänta oss i höst?
– Det händer en hel del. Tjejerna jag träffar är alla väldigt olika och skiljer sig i ålder så det blir variationsrikt. Jag ska inte spoila för mycket, men unga tjejer kan vara väldigt mogna och äldre kan vara väldigt barnsliga…

Du fick ju en hel del brev förra året, hörde samma tjejer av sig igen?
– Ja, en del återkom. Men jag gick igenom breven på samma sätt som tidigare och valde de som kändes bäst. Sen var det lite trassel på vägen och flera av de jag valt hade svårt att komma ifrån just den här veckan, så det var inte alla jag ville träffa.

Du och Linda (Lindorff, programledare för Bonde) har hittat varann?
– Ja, vi kom varann nära för vi är ganska lika som personer. Jag han vara mig själv med henne och öppna mig på ett sätt man inte kan med alla, prata om sex och sånt.  Hon var ju min dejt på QX Gaygala och vi hade så kul.

Vad händer annars då?
– Livet rullat på hemma på gården med Mollie, min dotter, som bara blir större och större.  Och så fortsätter jag att springa marathon. Senaste loppet var nu i Berlin och jag tog mig igenom hela, vilket var målet.