Vi säger som i Grease, Tell me More, tell me more! Berätta vad händer!
– Hootchy Kootchy är en ”more is more”-blandad varieté av burlesk och dragshow, där gränsen mellan publik och artister upplöses. Vi bygger en värld för en kväll med ett tema för gästerna att kliva in i. Publiken uppmuntras att klä upp sig på temat, men det är absolut inget tvång. Det blir burlesk, drag, musik, fashion-runway och konstperformance i en salig blandning. Det är svårt att beskriva med ord, och kan bäst upplevas på plats (skrattar).

Ni har fått ihop en namnstark lista på performers, hur satte ni ihop detta härliga gäng?
– 
Vi har bjudit in gamla kära namn som är en del av Hootchys historia, som Scotty the Blue Bunny (Berlin), Karis Wilde (LA), Robert Fux, Fräulein Frauke med flera. Medverkar gör även andra intressanta artister som utvecklat burlesk och drag som scenkonst med unika individuella uttryck.

Finns det något namn du extra stolt att ge publiken?
Hungry (Johannes J. Jaruaak) från Berlin är en stor inspiratör för kvällens tema samt för mig och många andra artister vad det gäller make-up, drag och ”tricksteridentiteter”. Han har länge jobbat med en symbolisk intention att lura facial recognition kamerasystem genom surrealistiska sminkningar som transformerar ansiktsdragen. För mainstream är Hungry mest känd för sina signifikanta samarbeten med artisten Björk.

Hootchy Kootchy Mama herself, Karin Victorin.

Världsbekanta stilikonen Fredrik Robertson står med på listan över deltagare, vad ska Fredrik bjuda på?
– Fredrik Robertson ska vara med i vår fabulösa jury tillsammans med Bea Szenfeld och Hungry (Berlin).  Framåt midnatt bjuder vi nämligen på en Chimera Cyborg Catwalk Competion, en tävling som är öppen att anmäla sig till. Temat är kopplat till ett mer långgående konstprojekt som jag initierat. Det går ut på att med hjälp av analog och digital slöjd skapa fantasimonster eller ”trickster identitites” som en kommentar till övervakningssamhället och facial recognition-system. Det är både modeskapare, konstnärer, drag- och burleskartister som kommer beträda catwalken och kan bli hur galet som helst.

Apocalyptic Weimar Era meets Future Fashions of chimeras and cyborgs är dresscode, HUR ska man tolka det? Har du nån fingervisning?
– Haha! Ja, jag tänkte att det kunde vara bra med en bred dresscode nu när det var länge sedan vi körde ”Hootchy” och publikkulturen också behöver återuppstå och bli varm i kläderna. Weimar Eran är för publiken som älskar det klassiska looken som ju också klär Hasselbackens lokaler väldigt bra. Kan råda läsaren att googla den dekadenta ”Weimar-eran” i Berlin så kommer det upp massor med inspirerande bilder. Marlene Dietrich, för att bara nämna en ikon. För framtida look i kombo med retroestetik kan jag fingervisa till barscenen i sci-fi kultfilmen Blade Runner från 80-talet. Den filmen inspirerade även Donna Haraway när hon skrev ”A Cyborg Manisfesto” (1985). Annars kan man följa insta kontot @chimeracyborg för massor av inspiration, särskilt om man är sugen på catwalken.

Så, varför är Hasselbacken en bra lokal för detta event?
– Hasselbacken har en gedigen historia och var länge navet i Stockholms nöjes- och kulturliv och inte minst för gaykulturen. Surprise Sisters (Hans Marklund, Babsan med flera) brukade husera med sina showkvällar här och när vi hade ett teknikmöte uppe i festvåningen fick jag veta att det var så populärt att folk försökte ta sig in genom att klättra på husfasaden. De fick tom fick smörja in stuprännorna för folk inte skulle lyckas smita in.

Hur kommer man som gäst känna 02.01 på söndagmorgon när festen avslutats?
– Upplyft och pånyttfödd! Jag hoppas att kunna bidra med, i alla fall lite, hopp om en ljusare framtid efter år av mörker, med mycket politiskt tumult, pandemi och krigsföring som kryper allt närmare Europas gränser. Artisterna är i sina fantastiska skapelser som levande konstverk som föder inspiration till en färgstarkare och friare värld.