”Då kände jag att det var över” – Simon har lämnat Robinson

Simon, du blev alltså sjua i årets Robinson. Hur känns det?
– Det känns bra! Jag slutade som topp 4 av oss som var på plats från den allra första dagen. Så tittar man på det så är jag extremt nöjd. Pontus och Sophie kom ju in först senare med så extremt mycket energi, vi ”gamla” deltagare stod som skelett bredvid dem…

Kände du dig besviken över att du åkte ut först i finalveckan?
– Ja, men lite. Det var svårt att se mönstret i pussel-utmaningen och för att se det försökte vi strö ut bitarna i sanden. Men det fick vi inte för produktionen, de var tvungna att ligga på det där lilla piedestalbordet. Och det var så litet att bitarna ramlade ner, och min bit hade ramlat så långt bort så att när jag sträckte mig så föll allt.

Kände du där att det över när allt föll?
– Ja, då kände jag att det var över och att Sara skulle gå om. Det gick inte att rädda.

Foto: TV4

Jag har skrivit att du varit osynlig den här säsongen och inte tagit så mycket plats, vad känner du kring det?
– Det man inte förstår är att ett aktivt ”fegspel” där man väljer att ligga i baksätet gynnar en om man spelar smart. Jag hade tänkt att bli tuffare innan finalveckan för jag ville ju hämnas på Aron och jag försökte få över Syd att rösta på gamla Nord. Men det fanns ju immuniteter som räddade dem, så det hade inte gått. Jag kan se att mitt spel uppfattats fegt, men det har också gjort att jag tog mig till finalveckan.

Men du backade också när ni skulle utse tre som skulle få tacobuffé, trots att du blivit lovad av de andra att få  äta nästa gång det erbjöds, samt när ni skulle tävla i par och du blev den som blev utanför i lag Nord så att det blev Sophie och Kais som tävlade…?
– Jo, men det var också taktiska val att ge mig. För hade jag stått på mig så hade jag fått en annan stämpel på mig. Är man schyst och ger med sig så tänker ingen på en när det är dags att rösta. Så i slutändan har det alltid varit aktiva beslut att backa. Och när det gäller Sophie, som så gärna ville tävla, så tänker jag att om jag gav henne den möjligheten så kanske hon ger mig nåt tillbaka längre fram. Ger man nåt så får man nåt tillbaka och det köper en vecka till i Robinson.

Sant. Men du, tillbaka till de där immuniteterna: Jag tycker det är konstigt att Arons immuniteter har funnits med honom hela vägen, de brukar ju brinna inne till sammanslagningen. Nu har han haft de hela tiden vilket gjort att han och hans pakt gynnats…
– Ja, det kan jag förstå. Immuniteterna har gjort att de har kunnat spela hårt och det har de utnyttjat hela vägen. Det är lättare att spela elakt när man har skydd. Jag vet att immuniteter brunnit inne tidigare så vi kollade med produktionen att de gällde efter sammanslagningen, och de gjorde dom. Jag vet inte varför det var så i år, det kanske är en flytande regel?

Hur har det varit att se sig på tv under de här veckorna?
– Det har känts jättekonstigt. Det är som att titta på någon annan, en animerad figur av mig själv. Det mest intressanta är att se vad de andra säger i sina synkar. Jag hade koll på mycket, men inte allt.

Är det något som överraskat dig i vad de andra sagt?
– Jag tycker ändå att Aron pratat positivt om mig trots att han hade sagt till de andra att jag var boven i dramat och den som styrde spelet. Så det var kul att se. Jag blev också förvånad över att Zanna pratade om den här ”gubbpakten”, för jag kände aldrig att vi var en gubbpakt. Det råkade bara vara fyra killar som höll ihop, men det hade inget mot kön att göra. Vi hade lika gärna kunnat vara tre tjejer och en kille. Hon var svagast rent fysiskt och därför ville vi rösta ut henne.

Vem tycker du har blivit skildrad på ett annorlunda sätt jämfört med hur hen var?
– Kais är mycket mjukare än vad han uppfattas i tv. Han är betydligt schystare än vad klippningen visat, även om han sagt och gjort allt som har visats. Och bråket mellan Andrea och David var inget jag märkte så mycket av på ön, men som fått mycket plats i tv.

Vem är du närmst nu så här efter programmet?
– Jag skulle säga Sophie och Sara. Sophie, för att hon är rolig, enkel och precis som jag älskar hon att träna. Sara för att hon är rolig, en spännande person och har gjort en intressant personlig resa.

Du pratade om att du ville hämnas på Aron för hans snack om att du var ledaren, hur är din relation med Aron idag?
– Den är helt okej. Jag gick in i det här som en tävling och jag tycker att jag har lyckats bra med att hålla det så. Aron har svikit många av mina vänner, så de är lite besvikna på honom. Men jag kan se över det. Han ingen dålig människa, men vi har inget gemensamt utanför Robinson så jag har svårt att se att vi håller kontakten framöver.

Fanns det någon av de andra deltagarna du trodde skulle gå längre än vad hen gjorde?
– ”Simpa” trodde jag jättestarkt på. Mest för att han var ensamvarg i början, som var klädd i Robinson-typiska kläder. ”Han kan det här” tänkte jag när jag såg honom.

Vad var det första du gjorde när det var slut?
– Precis innan min slutsynk så leddes jag till en kyl där det fanns två hamburgare, två panpizzor, ris och frukt. Så jag åt upp allt utom riset och lite frukt. Sen kom den deltagaransvarige och skulle äta sin lunch…(skrattar). Men det var lugnt och hon kunde beställa ny mat till sig. Men jag var så hungrig! Det fanns inget stopp. Efter det blev det FaceTime med min sambo och mina föräldrar: De trodde att jag skulle ringa efter bara några dagar så de blev jätteglada och överraskade. Produktionen hade nog trott att jag skulle gråta och att det skulle vara känslosamt men vi skrattade mest eftersom det såg så komiskt ut med all vikt jag tappat och en massa skägg. Så dagen efter rakade jag mig, klippte mig och skaffade manikyr och pedikyr. Och borstade tänderna massa gånger.

Vill du vara med igen?
– Ja, men det vill man ändå. Däremot vill jag göra det på ett annat sätt, spela lite roligare, vara en roligare karaktär och kanske komma in genom att starta Gränslandet eller något sådant.

När vi pratade innan allt började sa du att din kille inte ville nämnas i programmet, men att du ändå gjort det och till och med firat hans födelsedag under programmets gång. Men det framkom aldrig under säsongen?
– Nej, Så han blev ju glad (skrattar). Nej, det kom inte med, och det kanske var av respekt för att han inte ville det. Jag är väldigt öppen med att jag är gay, men jag tänker att produktionen kanske inte vill trycka på sånt längre. Att folk har olika hudfärg eller olika sexualiteter….innan har man behövt kämpa för att uppmärksamma sånt men nu kanske man vill normalisera. Det är bara en tanke.

Så vad händer nu?
– På lördag blir det stor Robinson-avslutningsfest dit de flesta kommer, och innan dess ska vi i Nordpakten till Uppsala för att fira att Aron tar studenten!