Det finns legendarer och det finns legendaaarer.

Och så finns Kerstin Sahlström. Eller Madame Kerstin som hon kallades av sina vänner, kunder och andra slavar.

Efter att ha besökt nära nog alla världens hörn och jobbat som kallskänka, kock och köksmästare landade hon 1984 på Polhemsgatan 23 i Stockholm.

Första sex åren var det lunchkrog som gällde. Men efter att alkoholtillståndet blev klart började hon också med festvångingsverksamhet.

Lunch javisst, men också kvällsöppet. En förändring som kom samtidigt med att hon själv blev öppen med sitt intresse för sadomasochism och blev en magnet för ett Stockholm som, liksom idag, blommat upp som fullfjädrad fetisch-stad.

Första gången som Hjärter Dam uppmärksammas i gaytidningen Reporter är september 1989. Fredag och lördag samlas ”gayfolket” och så står det ”försumma inte att beställa in specialmenyn och fundera därefter om inte ‘nypullad hön’ för 14.50 vore något.”

Att äta hos Madame kunde förutom andra rätter som ”Ljumsksvett från gamla nuckor” eller ”Glassbomb á la Venusberg” vara ett riktigt äventyr. Nya ”Svenne banan”-killar som kom till krogen i slips fick innan maten serverades den helt sonika avklippt.

Såna var reglerna.

Om någon till äventyrs inte åt upp maten, så var det antingen in i köket och sköta disken, skura spisen eller så upp på korset och smaka på björkriset. Inga undantag.

Tror jag det. Att man äter upp det som är på tallriken lärde jag mig redan som liten påg.

Många gäster var stammisar och njöt av galenskaperna och Madames fasta hand.

– Andra kan gå förbi fem, sex gånger under en kväll. Nu gör vi så att den som står närmast dörren öppnar och säger; Välkommen in, berättade Madame i en intervju för Reporter där Mian Lodalen skrev och Elisabeth Ohlson plåtade.

– Jag tycker om Sverige, sa hon vidare när hon diskuterade sina erfarenheter från andra länder.

– Jag önskar bara att det inte vore så restriktivt här. Snart blir det väl lag på hur många gånger man får skita varje månad, flinade hon.

Men helt utan regler ville Madame inte ha det:

– Folk som går här är ganska hämningslösa. Det är positivt. Men ibland går det till överdrift. Som till exempel när de börjar byta kukringar i baren. Då säger jag till dem att lugna ner sig.

Inför att den 5 april 1999 fylla 50 år intervjuas hon i QX av Pär Jonasson och berättar att hon även kallas mormor. Hon fortsätter skämtsamt.

– Jag var med i uttagningen till ”’årets slampa” för ett par år sedan och alla tyckte det var så fel att Ylva Maria Thompson vann… Jag är en människa som gillar s/m. Jag har mina slavar som sköter om mig och hjälper till hemma. De får inte vara över 26 i alla fall.

Hjärter Dam låg i gatuplan med några bord och en bar på nedervåningen. Madame jobbade själv men hon fick även hjälp av stamgäster. En stressad kväll kommenderas att Kaj att hjälpa till. Och så blev han kvar som allt i allo.

– Enligt egen utsago har han inte mått så bra på flera år, berättade Madame.

Ryktet spreds snabbt om Hjärter Dam och de stora tidningarna började skriva (vilket är det värsta som kan hända ett queert hak). Så redan 1991 fick hon göra stället till en medlemsklubb.

En trappa upp öppnades också baren Kinky där Hasse jobbade och Rolf gärna hjälpte till. Korset på plats, liten bar och såklart redskap för lekar på väggarna.

Utöver den tokigt populära krogen, dit även kinkykonstnärer bjöds in att ställa ut, arrangerade Madame fester på olika lokaler. En av höjdpunkterna var festen 1992 på Lido, Hornsgatan. Det bjöds på show på scen med världskända magiker! Vi i publiken skrek av hänförelse över alla helt ofattbara trick som det bjöds på!

År 2000 stängs Hjärter Dam.

Bartömning blev det den 29 december och dan före nyårsafton var den sista dagen. Hon gör några försök att komma igång igen i Stockholm, men det blir istället en ny stad som lockar. Oslo och Den Gyllene Høne blir en tid hennes nya projekt.

2011 den 29 juli klockan 04,20 på morgonen somnar Madame in. Trots att bromsmediciner funnits i många år har hon inte vågat testa sig för hiv. När hon till slut åker in akut var det för sent att vända immunbristsjukdomen aids.

Vännerna, slavarna och stockholmarna minns Madame för hennes humor och livsglädje och befriande galna krog.

Nu väntar vi på bara nästa Madame som tar upp stafettpinnen!