I över 100 år har Umberto Giordanos opera om den franske 1700-tals poeten André Chénier varit de högröstade tenorernas stora favorit. Namn som Caruso, Gigli och Del Monaco har i generationer gärna ålat sig ned i för tighta knäbyxor för att för full hals få sjunga snörlivet av sopraner som Callas, Tebaldi och Scotto. Operan kan med sina fyra stora tenorarior tända en superstjärna, precis som den gjorde med Placido Domingo på Metropolitan i början av 1980-talet. I Stockholm är det Lars Cleveman som får chansen att skönsjunga framför näsan på vår internationella storsopran Katarina Dalayman, innan de i sista akten med ett gemensamt högt C bestiger schavotten.

Trots en mördande konkurrens från både Puccini själv och hans succéoperor har Giordanos opera lyckats hålla sig kvar på repertoaren och även göra avtryck i populärkulturen. I storfilmen Philadelphia från 1993 används musiken i en berömd och känslig scen. Den aids-sjuke Tom Hanks översätter den sorgliga sopran arian La mamma morta (”De har dödat min mor”) för homofobe Denzel Washington, samtidigt som han sakta dansar ensam med en droppställning över golvet. Tom Hanks vann en Oscar och Maria Callas sålde återigen guld – ett kvarts sekel efter hennes död.

Ola Eliasson, Katarina Dalayman och Lars Cleveman.

Andrea Chénier brukar även vara en fröjd för ögat och Stockholmsversionen anno 2010 är inget undantag. Designern Corinna Crome har låtit sig inspireras av Sofia Coppolas film Marie Antoinette och har utav kilometervis med spets och siden skapat pastellfärgade bakelser som för tanken till en annan sorts ”skräckvälde”: tårtkalas hos Babsan. Operan har skapat flera temakvällar där intresserade kan få lära sig mer om kostymer, scen och dekor samtidigt som man serveras ett glas bubbel i guldfoajén och får njuta av föreställningen. Till exempel kommer Herman Lindqvist en utav kvällarna att hålla en fransk afton och berätta mer om André Chéniers liv och öde under revolutionen.

Kostym för Andrea Chénier

Efter revolutionen har man upptäckt att den gode Chénier helst sysslade med kärlekspoesi och att hans giljotinering mest var ett misstag i arbetet. Men i Umberto Giordanos storslagna opera har han – och tusen trånande tenorer – äntligen fått sin upprättelse. Music, Maestro!

Klippet ur Philiadelphia