Robert Fux blir Artist in Residence på Vara Konserthus

Grattis till titeln Artist in Residence på Vara konserthus! Berätta lite om vad det innebär!

– Tack! Det är en fantastiskt lyxig möjlighet att knytas till en av landets mest innovativa och spännande institutioner under ett par år och ha fritt spelrum att ta fram ett konstnärligt projekt. Hur ofta får man den chansen? Som residensartist väljer jag själv vad jag vill göra och vilka teman jag vill ägna mig åt, och Vara Konserthus står för budget, produktion och premiär. I mitt fall blir det också en turné i landet efteråt. Så detta är en eftertraktad fråga att få i den svenska kulturvärlden där resurserna oftast är väldigt knappa, inte minst nu under denna svåra tid. Många kollegor sliter hårt just nu och har en mycket oviss tid framför sig. Då är det upplyftande med kulturinstitutioner som vågar satsa på sin framtida verksamhet och ingjuta hopp i branschen.

Har du varit i, eller har någon relation till, Vara Konserthus?

– Ja faktiskt. Förra året hjälpte jag dem att producera en stor invigning av deras nya blackbox-scen, som är en av landets största. Det var en oerhörd upplevelse att sy ihop tre helkvällar som fyllde scenrummet med inbjudna premiärgäster från hela Sverige. Tillsammans med ett litet kreativt team slet vi dag och natt i månader för att skapa en upplevelse som ingen skulle glömma. Vara Konserthus ligger som en stor skimrande juvel i princip mitt ute på en potatisåker, så logistiken var en enorm utmaning. Vi bokade några av landets främsta artister inom cirkus, show, opera och humor och slutade med 99 medverkande på scen som vi regisserade ihop till en stor show med liveorkester på 25 personer. Jojje Wadenius, Sarah Dawn Finer, Nisse Landgren trängdes med cirkusartister och mig själv som konferencier i logerna. Min första entré var med en fyra meter hög påfågelskrud med tvåtusen led-lampor. Helt galet att det gick… Men efter det förstod jag att Vara Konserthus klarar vad som helst, så när jag fick frågan om att bli residensartist svarade jag med ett rungande jaaa!

Premiären för din residensproduktion blir först 2021 – har du redan nu några tankar om hur denna kan komma att gestalta sig? 

– Jag kommer att jobba med drag i fokus under hela min residensperiod, utforska ett område som jag ägnat mig åt sedan typ barnsben. Laborera, dyka ner och vrida och vända på begreppet och uttrycket. Temat kretsar kring maskens magi, förvandlingens makt och plastsysterskapet genom tiderna. Jag menar, i dag mimar förskolekidsen till La dolce Vita, och RuPauls dragrace är snart varje Svenssons favoritunderhållning. Men samtidigt som det gullas med dragqueens som vore de kattungar i var hens hem räcker det med ett par klackar, lite skäggstubb och en peruk för att väcka extremt hat och hot i andra sammanhang. Drag är i dag så himla mellanmjölk och extremt provocerande på samma gång. Det vill jag undersöka. 

I pressreleasen berättar du att du ser detta som ”ett folkbildningsprojekt där drag som konstform och uttryck står i fokus”. Vad är det du vill att folk ska lära sig om dragshow-världen?

– Lära sig? De verkar redan kunna allt! Frågar jag straighta vänner finns det ingen ände på hur mycket de redan lärt sig om drag. De har dammsugit alla tutorials på nätet, lärt sig mima låtar och lägga sin ”cut crease” med concealer på ögonlocket. De kan klippa höfter av skumgummimadrasser, knäppa med fingrarna och rabbla hela listan av snärtiga amerikanska uttryck. Det är väldigt gulligt alltihop, och smått surrealistiskt. Jag tänker att det är jag som behöver lära mig också. Om hur systerskap fungerar, var drag härstammar ifrån och är på väg. Vilken funktion drag fyller för mig och andra. Trots dryga 20 år som dragqueen känner jag att frågorna är fler än svaren, därför är det fantastiskt att få forska fritt och performativt. Det underbara med drag är att det alltid kräver någon slags publik, och det är publikmötet jag älskar. Folkbildningen kommer ske åt två håll, studiecirkeln blir interaktiv. Och den blir musikaliskt specialkomponerad kan jag avslöja!

Du ska också som en del av detta projekt göra en podcast med titeln Drottningmötet i hela 18 avsnitt – berätta!

– Podden är en del av min research där jag vill prata drag med utövare i landet och göra små porträtt av var och en. Olika röster som får sin plats att berätta sin historia och om sin lust till drag. Både yngre och äldre, kända och i dag mindre kända. Drag handlar ju om en lång rad av kungar och drottningar som gått före mig. Som går sida vid sida och kommer gå vidare efter oss alla. Det är fantastiskt och jag vill skrapa lite på ytan för att jag är så himla intresserad och nyfiken. Så egentligen gör jag podden bara för mitt egna höga nöjes skull, och om någon lyssnar är det underbart. Det kommer släppas ett avsnitt i veckan under två säsonger i samarbete med Novel Studios. Och hade jag kunnat hade jag intervjuat varenda drag i landet, en efter en! Många gäster är bokade redan men hemliga ännu. I nuläget nämner jag Mrs Green och Linus Mauritz, två storheter i olika tider…

En av gästerna är också ”riksdragdrottningen” Christer Lindarw – vad tänker du ”pumpa” honom på?

– Vi får väl se, men jag ser fram emot att träffa allas vårt stora dragmajestät i podden. Christer är ju förutom en stor artist och varm människa en skatt av erfarenhet och minnen. Samtidigt ständigt i rörelse, det blir jag inspirerad av. Men alla dragqueens, oavsett kändisskap, har en spännande historia att dela med sig av, det är jag säker på. Precis som många av oss i regnbågsvärlden vet mycket om kamp, utanförskap och att vilja ta revansch. I livet och på scenen. Men just drag ser jag som en mäktig mask, lite som vårt communitys krigsmålning!

Något annat du är aktuell med denna Coronavår?

– Jag har ju min tjänst som skådespelare på Stadsteatern och där bygger vi just nu upp en digital scen för fullt för att kunna möta publiken. Att vara i stadens tjänst innebär att vi försöker vara nära medborgarna och erbjuda en låg tröskel till vår verksamhet. Lätta ensamhet och isolering genom att exempelvis läsa poesi, streama föreställningar och göra inläsningar på webben. Våra skräddare i huset har dessutom sytt över 10 000 skyddsförkläden redan, helt otroligt! I höst flyttar vi, om allt går som det ska, in i Kulturhuset igen efter nästan två års utflytt. Längtar så efter att det här mörka ska vara över och lider med alla som kämpar i hela landet. ”Tillförsikt”, som vår gamla teaterchef Benny Fredriksson brukade säga när något kändes svårt, ”tillförsikt”! Och just det – nästa vecka är jag med och leder Litteraturgalan i P1 också, med fantastiska Marie Lundström, som man kan lyssna på för att fördriva tiden om man är hemma i självisolering. Läsa böcker och att sortera smink är annars en bra räddning i svåra tider!