När Malin Ericssons son kom upp i två årsåldern var han bestämd på vad han ville ha på sig. Hans syster var redan då hans stora idol och han ville precis som hon göra sig fin med nagellack och självklart klänning. Han blev ofta kallad för “hon” och som liten förstod han inte varför alla trodde han var en flicka.

En dag hittade pojken en dinosaurieklänning. Han blev helt kär. Klänningen åkte ofta fram på kalas och han kände sig riktigt fin i den. Men sedan ville han se ut som pappa och klippte sitt långa hår och en dag valde han byxorna före klänningen.
– Först tänkte jag inte på det, men när han valde bort klänningen flera gånger på rad frågade jag honom och då kom det fram att barn på förskolan sagt till honom att klänning var för flickor, säger Malin.

Mamma Malin blev besviken på samhället som fått hennes son att ändra på sig själv. Därför valde hon att kanalisera sina känslor till en bok.
– När det hände väcktes en känsla av att vilja göra något och eftersom skrivandet är det som faller sig naturligt för mig så fanns det inte så mycket val än att skriva historien om Otto.

Boken riktar sig till barn i 3-6 årsåldern och har ett viktigt budskap bakom sig. Både till barnen men också föräldrar.
– Alla är lika bra oavsett vad man har på sig. Jag har även en tanke att boken riktar sig till föräldrar för det är många som tycker att på en samhällsnivå är alla lika värda oavsett vad, men när det gäller det egna hemmet är man inte lika vidsynt utan då har pojkar blått och flickor rosa. Kanske kan den ge någon en tankeställare om att en pojke med klänning inte är hela världen.

Boken möttes av en del kritik vid boksläpp på sociala medier. En av de första kommentarerna Malin läste var en vuxen som skrev “släng boken”. Sen kom det kommentarer om att vuxna som låter pojkar bära klänning förvirrar barnen. Men det tycker Malin bara är ett tydligare bevis på att boken behövs.
– De reaktioner jag mötte visade att boken behövs. Barn vill ha kläder som är sköna och som de tycker är fina. Barn lägger inga värderingar i olika klädesplagg, färger eller leksaker. Det är vuxenvärlden som sätter etikett och värderingar på olika ting. Jag tycker det är viktigt att visa att barn ska få vara barn utan vuxnas förlegade normer och värderingar.

Tillsammans har Malin och hennes son på fem år läst boken. Han tyckte om den och tog med sig den till förskolan.