Det har nu varit ett år sedan förföljelsen av homosexuella män ägde rum i Tjetjenien, Ryssland. Den så kallade ”reningen” såg dussintals homosexuella män bortförda, torterade och dödade. Ett år efter tillslagen mot homosexuella i ryska delrepubliken Tjetjenien har inga brottsmål inletts för att reda ut förföljelserna.

För ett år sedan vi fick höra tragiska vittnesmål om avskyvärda brott. Hur människor torterades i veckor, för att sedan överlämnas till sina familjer. Familjerna fick sedan välja om de ville mörda sina egna barn, eller om de hellre ville att polisen skulle göra det. I de allra flesta fallen valde familjerna att själva göra det – utan att låta barnen begravas. Det finns vittnesmål om att män har våldtagits med taggtråd. Andra har misshandel eller brutits ned psykiskt.

För att kunna visa en konservativ opinion att man tar i med hårdhandskarna mot illasinnad moral är homosexuella en enkel och praktisk måltavla. HBTQ-personer utmålas som roten till all ondska i samhället. Dessa människor likställs med pedofiler och barnamördare och helt plötsligt är avhumaniseringen klar och det har blivit en god gärning att ha ihjäl dessa personer. Resultatet blir inte sällan mord, oavsett om det är polisen eller de egna familjerna som utför dåden.

EU och flera medlemsländer tog starkt avstånd till det som hände för ett år sedan. Även Sverige. Man bad Ryssland att gå till djupet kring vad som hade skett i delrepubliken. Enligt statistik från organisationen Russian LGBT Network flydde minst 100 hbtq-personer Tjetjenien.

Frankrike, Tyskland och Litauen utfärdade visum till personer så att de kunde lämna Ryssland och söka asyl i deras länder. Något som dåvarande migrationsministern Morgan Johansson (S) vägrade göra för svensk del. Jag hoppas att Johansson är djupt ångerfull kring beslutet och det är på tiden att regeringen ändrar sig och tar ansvar för de utsatta hbtq-personerna i Tjetjenien

Även i Ryssland måste man kunna älska den man vill. Om inte, så borde det vara en självklarhet att Sverige är med och tar ansvar för de som förföljs, genom att erbjuda asyl eller andra åtgärder för att sätta dem i säkerhet.

Ett år senare så har väldigt lite hänt. Ryssland har inte lyft ett finger. Inte fördömt, inte gjort någonting vare sig för att se till att det avskyvärda skulle upphöra eller för att ge de drabbade upprättelse. Jag uppmanar de ryska myndigheterna att inleda en officiell utredning och pressa straffrättsliga anklagelser mot förövarna.

Att älska den man vill kommer aldrig bli ett brott. Brotten begås istället av de som gör kärlek olaglig.