Återigen ser vi en oroande upptrappning av motståndet mot hbtq-personers rätt till sina grundläggande mänskliga rättigheter i Polen. Det högerpopulistiska och EU-skeptiska regeringspartiet Lag och Rättvisa, känt för sina främlingsfientliga uttalanden, är en stark kraft för denna utveckling. Landets lag om hatbrott omfattar uttryckligen inte hbtq-personer – detta är ovärdigt ett land som är medlem i den Europeiska unionen, en union byggd på de mänskliga rättigheternas okränkbarhet.

”Rättigheter som borde vara självklara för alla men inte är det i Polen idag”

Den 18 februari antog Warszawas liberala borgmästare Rafał Trzaskowski en deklaration som skulle innebära en rad förbättringar för hbtq-personer. Bland annat ska stödboenden skapas där hbtq-personer kan få husrum och skydd exempelvis i situationer när en tonåring förvisas av sin familj. Deklarationen skulle innebära ekonomiskt stöd till att skapa ett ”kulturhus” med ansvar för att stärka hbtq-personer och bidra med utbildning om antidiskriminering och sexualkunskap i skolan. Rättigheter som borde vara självklara för alla men inte är det i Polen idag.

”Polen har redan hamnat på EU:s radar”

Regeringspartiet Lag och Rättvisa gjorde ett hårt uttalande mot deklarationen som enligt partiledaren innebär ett hot mot barn och den samkönade familjen. Partiet har en lång historia av främlingsfientliga utlåtanden mot muslimer och invandrare. Nu börjar de också attackera sexuella minoriteter i landet. Regeringens uttalande om denna viktiga deklaration var dock inte starten för denna hets mot öppenhet och liberalism. Mordet på Pawel Adamowicz, dåvarande borgmästare i Gdansk, i januari i år verkar ha ett politisk bakomliggande motiv. Många polacker menar nämligen att hans liberala politiska åskådning och landets politiska splittring låg till grund för knivattacken och att regeringen underblåser denna typ av strömningar genom sin hatfulla och aggressiva retorik.

Polen har redan hamnat på EU:s radar på grund av inskränkningar i rättsstatens oberoende genom tvångspensionering av domare. Något som kan, och bör, komma att bli ett fall i EU-domstolen. Efter kritik från EU-kommissionen justerades lagändringarna något men inte tillnärmelsevis tillräckligt. Liberalerna har länge arbetat för att Sverige ska driva på i EU när det gäller både det så kallade artikel 7 förfarandet mot Polen, vilket om det går igenom skulle innebära indragen rösträtt i rådet, men också när det gäller att kräva att EU:s grundläggande värderingar efterlevs för att ett land ska kunna få ekonomiska stöd från EU.

”Sverige måste våga lägga in sitt veto mot en budget”

Respekterar inte den polska regeringen de grundläggande principerna för rättsstaten, värnar de inte människors grundläggande rättigheter, då måste det få konsekvenser. Ett oberoende rättsväsen, ett demokratiskt statsskick och respekt för de mänskliga rättigheterna är krav för att bli medlem i EU. Dessa krav måste självklart finnas kvar även när ett kandidatland blivit medlemsland.

Nu måste EU:s nästa långtidsbudget innehålla konkreta villkor för att länder ska kunna få ekonomiska bidrag. Det måste tydligt framgå att sammanhållningsfonder och andra stöd bara ska gå till länder som fullt ut respekterar grundläggande fri- och rättigheter. Sverige måste våga lägga in sitt veto mot en budget om detta inte ingår. Så står vi upp för de hbtq-personer som idag inte får sina rättigheter garanterade av sin egen regering, och så står vi upp för att EU ska kunna vara en union grundat av värderingar.