Men dörren står öppen endast för de europeiska länder som uppfyller en rad på förhand utsatta krav, såsom icke-diskriminering och respekt för mänskliga rättigheter, inkl. rättigheter för minoritetsgrupper. ILGA-Europe – en europeisk paraplyorganisation för nationella rörelser som kämpar för hbt-personers rättigheter – är positivt inställda till årets rapportering.

ILGA-Europes Lilit Poghosyan menar att utvidgningsprocessen fungerar som en morot för reform. Perspektivet att gå med i EU ger större vilja till förändring i linje med EU:s krav. Och på ILGA-Europe är man i stort nöjda med hur årets rapportering täcker homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

ILGA-Europe pekar bland annat på att EU-kommissionen kritiserar Turkiet och Makedonien för bristande skydd av hbt-personer i lagstiftningen mot diskriminering och att existerande lagstiftning inte lever upp till EU-standard.

– Man kan se en klar förbättring från tidigare utvidgningsrundor, med mer plats för hbt-frågor i dag. EU-kommissionen ställer nu högre krav inom hbt-området på de länder som vill gå med i EU. De flesta länder på Balkan har faktiskt bättre lagstiftning för homosexuella, bisexuella och transpersoner än vissa av de länder som redan är EU-medlemmar. Ett övergripande regelverk mot diskriminering av hbt-personer saknades t.ex. i Polen när de gick med i EU år 2004, säger Lilit Poghosyan.

Men trots att ribban höjts drabbas hbt-personer fortfarande av diskriminering, hot och våld i samtliga länder på västra Balkan och i Turkiet. ILGA-Europe lyfter här fram att det förbud som i september mötte Prideparaden i Belgrad var ett misslyckande av landets regering som inte framgår i EU-kommissionens rapportering.

– Nu jobbar vi för att existerade lagstiftning får genomslag i praktiken. Det handlar bland annat om att öka allmänhetens medvetenhet om de regler som gäller och att se till att det går att få rättslig hjälp när dessa rättigheter försummas, avslutar Lilit Poghosyan.

EU Kommissionens utvidgningsrapport och strategi från 12 oktober