Läraren James Furlong, forskaren David Wails och Joe Ritchie-Bennett överfölls och höggs till döds i en park i Reading 6,5 mil från London. Dådet behandlas som en terrorattack av polisen och utfördes av en ensam gärningsman som kom till Storbritannien från Libyen 2012.

36-årige James Furlong var mycket aktiv i LGBT+ communityt, och fick människor att skriva av sig i lokaltidningen The Reading Chronicles:
”James, en stolt homosexuell man, ville ha jämlikhet för alla. Han var på Reading Pride varje år och var dessutom en stark förespråkare av Black Lives Matter, skrev Hannah i en minnesruna över Furlong i lokaltidningen.
En annan skrev ”Han var otroligt accepterande. Han var öppen med att han var gay och gjorde det därmed okej för oss andra att vara det. Han kommer att vara saknad”.
En annan signatur tryckte på de lite lättsammare sidorna av James Furlong.
”Det var hur kul som helst att diskutera RuPauls Drag Race med dig varje gång en ny säsong rullade igång. Må himlen fyllas av oändlig munterhet”.

Amerikanen Joe Ritchie-Bennett, 39, var ett annat offer i attacken. Han flyttade till Storbritannien från  Philadelphia för femton år sedan, och jobbade på ett läkemedelsföretag. Joes make Ian, dog 2014 efter en kort kamp mot cancer.
– Familjen är utom sig av sorg efter att ha mist en smart och älskvärd son, säger Joes pappa Robert till amerikanska CBS Philly.
Till tv-kanalen Sky sa pappan att han nu hoppas att hans son är med sin make:
– Det är dom helt säkert. Jag ser dem framför mig i solstolar, sippandes på Margaritas medan de ser solnedgången i Serengeti. De älskade att resa.

Forskaren David Wails, var det tredje offret i attacken och vän till både Joe och James. Enligt BBC var alla tre männen stora supporters av HBTQ-communityt och stammisar på gaypuben Blagrave Arms pub, Readings mest populära pub för HBTQ-personer. Enligt The Guardian satt männen tillsammans på en picnic i den populära parken när attacken inträffade.

Tre andra personer skadades allvarligt under attacken men deras identiteter är ännu okända.
Anledningen till att attacken inte behandlas som ett hatbrott är oklar. The Spectators Douglas Murray skriver en intressant krönika om det här.