Mannen bakom moskén är hbtq-kämpen som blev troende efter att ha insjuknat i hiv. Han och hans man kanske också är de första muslimerna som fått sitt samkönade äktenskap godkänt av en imam.

Mohammed Ludovic Lütfi Zahed är också feminist och för honom är det viktigt att hans moské är tillgänglig lika mycket för kvinnor, som för män. I vanliga fall sitter kvinnor längst bak i moskéer eller uppe på en läktare för sig själva. Men i hans moské sitter och umgås kvinnor och män tillsammans.

Och det spelar ingen roll om man som kvinna har slöja eller inte. Inte heller vilken sexuell läggning man har. Och inte heller vilken religion man tillhör. Det är inte det som är det viktiga. Det viktiga för Mohammed är att bekämpa den homofobi som inte bara råder i det franska samhället, utan även i många andra och att bekämpa islamofobin som finns i hbtq-rörelsen.

Mohammed Ludovic Lütfi Zahed och hans 325 medlemmar letar efter en större lokal, för nu är moskén tillfälligt belägen i ett buddhistiskt tempel.

Homomoskén har fått blandade reaktioner. Många har varit negativt inställda och undrat vad fasen en homomoské ska vara bra för, medan andra mottagit den med öppen famn.