– Du verkar befinna dig i stormens öga.
– Ja, det kan man säga. Men det jag gör är att försöka få några att vakna. Och jag känner att jag gjort rätt hela vägen. Jag har stöd från Gaypolisföreningen, facket och många arbetskamrater. Och jag sitter som ledamot i Polisförbundet. Det är en fördel att ha dem med sig. Men det är jobbigt när felet ligger i ledningen.

– Det är ju flera händelser hos polisen i Skåne som uppmärksammats. Du var inte med om avslöjandet av det rasistiska snacket i en piketbuss på Rosengård, men däremot av det som kom sen.
– Ja, det fick mycket kraftig effekt när journalister fick reda på det här. Först var när namnen Oskar Neger och Neger Niggersson användes på en utbildning. Jag sa till instruktören efteråt. Hon förstod först inte vad jag menade. Och jag skrev till ledningen om det men fick inget svar.

– Det andra hände när jag just representerat polismyndigheten i Skåne vid Pride i Stockholm och kommit tillbaka till min arbetsplats. På ett möte inleder en chef med att skrattande säga att en kvinna omgjord till man hoppat från åttonde våningen. Och när chefen skrattar så skrattar många andra med. Jag sa att jag just jobbat under Pride och inte uppskattar att man gör sig lustig över en transpersons död. Då blev det alldeles tyst och chefen sa bara: ”Jaha, då var det framfört”.

– Men chefer ska ju vara goda förebilder. Så jag skrev till ansvariga för värdegrunds- och mångfaldsfrågor i Skåne och berättade vad som hänt. Det nådde också upp till rikspolischefen. Och jag blev inkallad till mina chefer som undrade vad jag sysslade med. Samtidigt anmodas vi att motarbeta dåliga attityder. Och det är ju det jag gör! Länspolismästaren har sagt till mig att hon tycker att det jag gjort är bra. Men hon har inte vidtagit åtgärder mot mina chefer. Ingen i ledningen har talat om för dem att de sänder fel signaler.

Jeanette Larsson säger att det är därför Föreningen för gaypoliser gjort en anmälan till rikspolischefen om mötet då den transsexuelles självmord togs upp.
– Det är bra att det blir en extern granskning av det.

– Du arbetar själv med utbildning i värdegrundsfrågor, bland annat just av dina chefer. Vad står det om HBT-frågor i utbildningsmaterialet?
– Inget tillspetsat. Bara en fråga rör oss. Det är om det är okej att gaypoliser har uniform i Pridetåget. Av 34 chefer på min avdelning var det bara tre som tyckte det.

– Men då kanske utbildningen behöver spetsas till när det gäller HBT-frågor?
– Ja, absolut! Det kunde varit betydligt fler frågor som rör HBT. Speciellt transfrågor är nog det som det finns mest okunskap kring.

– Hur tycker du att synen på HBT-personer är inom polisen i Skåne?
– Ett problem är att vi egentligen inte finns i organisationen. Jag känner bara till omkring fem öppet homosexuella poliser, alla är kvinnor. Männen är antingen inte öppna eller känner sig inte välkomna. Själv har jag inte mötts av ogillande. Men det är lite av ”…dig gillar vi, men vi vill inte ha en bög i vår grupp!”.

– Samtidigt arbetar polisen i Skåne mot hatbrott som drabbar HBT-personer. Hur går det här ihop?
– Svårt att säga. Men det borde finnas en kontaktperson i varje polisdistrikt. Jag har ju spetskompetens, men det tas inte till vara. I Stockholm har man kommit mycket längre med hatbrottsjouren.

– Du sa att du känner stöd från länspolismästaren, men önskar att hon skulle ta dina chefer, i örat. RFSL i Malmö går längre, de kräver hennes avgång.
– Det är jättebra att det kommer en reaktion från RFSL. Men jag tror inte att det hjälper om hon avgår. Däremot måste hon ta sitt ansvar när det gäller underchefer som har uppenbart dåliga attityder och kraftigt agera mot detta. Det måste bli tydligare att det inte är ok. Om chefer får bete sig på detta vis, hur kan man då förvänta sig att vanliga poliser ska agera bättre?

– Vad har du egentligen fått för reaktioner på att du tagit strid?
– Mycket blandade. Många poliser tycker det är oetiskt att prata med media. Men många tycker också att det är bra. Och det är aldrig kul för vita medelålders heterosexuella män, som fortfarande är normen inom polisen, när yngre tjejer talar om för dem att det de gör inte är okej… Jag har också märkt att det finns mycket rädslor i polishuset just nu. Och okunskap. Ur okunskap föds fördomar. För att kunna bemöta medborgarna på ett korrekt sätt krävs att vi motverkar en kränkande jargong internt. Vi har alla ett ansvar att säga ifrån när det sker.