Samma dag som Jimmie Åkesson går på sommarsemester, säkerligen välbehövd, väljer Sverigedemokraterna att äntligen släppa Vitboken som tar tag i deras välkända nazistiska samtidshistoria.

Det var listigt gjort. Som det anstår det nya maktpartiet som kör rävspel för att dupera media och opinion.

I stället för Jimmie Åkesson blev det Mattias Karlsson, en i ”de fyras gäng (Björn Söder, Richard Jomshof, Jimmie och Mattias), som får ta hand om mediaanstormningen.

Eller anstormning och anstormning. Det nya maktpartiet agerar även listigt genom att se till att enbart trycka upp 100 ex av de ca 900 sidor som släppts offentligt. Bara de på plats i Almedalen som fick tag i ett ex kunde läsa vad SD-kopplade idéhistorikern Tony Gustafsson kommit fram till. Efter medborgerliga insatser finns idag de delar av Vitboken som släppts att tillgå digitalt.

Innan Åkesson drog på semester valde han i sitt tal i Almedalen att fokusera på de delar av partiets rötter som handlar om antisemitism. ”Jag beklagar djupast, och jag ber om ursäkt för att mitt parti på den tiden kunde uppfattas som hotfullt och skrämmande för judar i Sverige”.

Mattias Karlsson valde att gråta ut. Han ”äcklades” av de ”riktigt grova, empatistörda uttrycken för antisemitism och stöd för Förintelsen”.

Han säger också att han inte har problem med att ”be om ursäkt till alla individer och grupper som kan tänkas ha känt sig hotade eller utsatta av de här extrema elementen som tilläts florera inom och i närheten av partiet under det tidiga 90-talet.”

Som att RFSL i Göteborg den 9 oktober 1993 tvekade till att hålla sin lokal Touch öppen på grund av ett utannonserat SD-möte på Götaplatsen. Som de två killar som knivhögg Kent Antonsson till döds i Göteborg 1990. Killar som bland annat hängt på möten som Sverigedemokraterna anordnat.

Mord och hets mot homosexuella under en tid där vit makt-musiken flödade med hattexter som inspirerat till de många överfallen på enskilda homo-, bi- och transpersoner och våra mötesplatser under 90-talet. I en serie artiklar publicerade av QX.se under 2006 skriver frilansjournalisten Facundo Unia om 30 bestialiska mord på homosexuella män mellan 1986 och 20 år framåt. Hatbrott inspirerade av de avhumaniserande budskap som ”elementen som tilläts florera inom och i närheten av partiet” spred i text, tal och musik.

Inte alla Sverigedemokrater bedrev hets mot hbt-personer, även om de flesta som läste partiprogrammet 1994, då Jimmie Åkesson anslöt sig, visste att kravet på att stävja ”aborter, kriminalitet och moraliskt förfall” också innebar aktiv diskriminering av hbt-personer. Och att partiet ”förordar moralisk upprustning” ger carte blanche till hets, hat och våld. 1996 sätter partiet sin formulering om att ”trakasserier” mot homosexuella skall bestraffas, men: ”förhärligandet av den homosexuella livsstilen inom tex. massmedia skapar osunda referensramar för unga människor som håller på att bygga upp sin vuxna identitet. Registrerat partnerskap för homosexuella skall inte tillåtas. De särskilda arvsregler som gäller de på heterosexuell och monogam grund bildade familjerna skall endast avse dessa, d. v.s. inte gälla andra samlevnadsformer homosexuella som par, polygami mfl. Homosexuella par och polygama familjer skall inte få adoptera barn.”

RFSL-aktiva Lena berättar i kriminologen Eva Tibys bok ”Hatbrott” (1999) om Sverigedemokraternas närradiosändningar; ”Efter det här radioprogrammet med uppmaning att attackera lokalen och oss kändes det otäckt, och jag är väldigt rädd att det ska hända våra medlemmar nånting. När vi är där sent på kvällen och ska låsa, så kollar man extra innan man går ut och så där, helt klart.”

1992 attackeras RFSLs lokal i Växjö av en grupp av ”elementen som tilläts florera inom och i närheten av partiet”. Beväpnade med djungelkniv och basebollträn slår de vilt omkring sig. De grips och två av männen fälls i domstol till fyra månaders fängelse.

Vitboken främsta idé är att göra upp med antisemitismen inom Sverigedemokraterna. Det är den Karlsson uppger sig äcklas av och det är judar som ”kunde uppfatta” hans parti ”som skrämmande” som Jimmie ber om ursäkt till.

Det är ju positivt, även om det mest skulle handla om att få sitta vid finbordet hos den nuvarande israeliska regeringen som med glädje rentvår partiets nazistiska rötter.

Men Vitboken, det som nu kan läsas, lyfter inte hur partiet och deras idag ledande röster, framförallt tidigare vice talmannen Björn Söder, hetsat mot hbt-rörelsen, enskilda och Pride med de vidrigaste av anklagelser. De upprepade försöken att koppla rörelsen och enskilda sagoläsande dragqueens med sexuella övergrepp på barn fortsätter än idag. De förlöjligar rättvisekrav och inkludering och driver fortsatt politik direkt riktad mot transpersoner och hiv-positiva.

Detta läser vi knappt något om i ”Vitboken”. Och vi läser inte en endaste ursäkt framförd till muslimer, sekulära eller troende, för allt det hat och de lögner som spritts och fortfarande aktivt sprids ”inom och i närheten av partiet”.

Ursäkten de gett godtas inte.