Hur ser egentligen svenska skolungdomar på hbtq-personer och judar? En undersökning från Forum för levande historia visar att bilden är mer splittrad än vad den offentliga debatten ofta ger sken av. Samtidigt som majoriteten av unga i Sverige uttrycker tolerans och stöd för mänskliga rättigheter, finns tydliga och oroande skillnader mellan olika grupper.
Undersökningen visar att attityderna till hbtq-personer generellt är positiva bland svenska elever. Men bakom genomsnittet döljer sig variationer. Särskilt framträder en grupp där negativa attityder är mer utbredda: unga med utrikes bakgrund och stark religiös tillhörighet.
Det handlar inte om att peka ut individer. Det handlar om att konstatera att värderingar formas i sociala och kulturella sammanhang. I vissa miljöer – både inom och utanför Sverige – är normer kring kön, sexualitet och familj betydligt mer konservativa än de som präglar svensk lagstiftning och skolans värdegrund. Skolan ska vara en trygg plats för alla elever. När unga hbtq-personer möter motstånd, hån eller ifrågasättanden i klassrummet påverkar det deras psykiska hälsa, studieresultat och framtidstro. Därför kan vi inte blunda för att intoleransen i högre grad återfinns i vissa grupper.
Samma mönster i synen på judar, även här visar undersökningen att antisemitiska attityder är vanligare bland unga med utrikes bakgrund, särskilt där religiös övertygelse är stark och där antisemitism är mer normaliserad i ursprungsländernas politiska eller religiösa retorik.
Detta är inte en slump. Forskning har länge visat att antisemitism och homofobi ofta hänger samman med auktoritära värderingar och starka föreställningar om traditionella normer. När en grupp betraktas som ”avvikande” öppnas dörren för att fler grupper ska definieras utanför gemenskapen. I den svenska debatten finns en rädsla för att tala om skillnader kopplade till bakgrund och religion. Rädslan är begriplig – vi vill inte bidra till stigmatisering eller rasism. Men att tiga om fakta riskerar att få motsatt effekt. Om vi inte erkänner problemen kan vi heller inte möta dem.
Skolans uppdrag är tydligt: att förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Det innebär att stå upp för hbtq-personers rättigheter. Det innebär att bekämpa antisemitism, och det innebär att göra det konsekvent – oavsett var intoleransen kommer ifrån.
Det behövs mer systematiskt värdegrundsarbete, särskilt i skolor där motsättningarna är tydliga. Samtal om religion, kultur och demokratiska värderingar måste föras öppet och respektfullt – men utan att relativisera grundläggande rättigheter.
Och vuxenvärlden behöver ta ansvar. Föräldrar, religiösa företrädare och civilsamhälle måste involveras i arbetet. Att bygga gemensamma värderingar i ett mångkulturellt samhälle kräver dialog – men också tydlighet. Det svenska samhället bygger på principen om alla människors lika värde. Den principen är inte förhandlingsbar.
Undersökningen visar att vårt arbete inte är färdigt.
Vi menar allvar med inkludering och mänskliga rättigheter och måste våga se verkligheten som den är – och agera därefter.
Uppdaterad 2026-02-22
