Bakåtsträvande biologer, politiska reportrar och ledarskribenter målar nu med full kraft felaktigt upp frågan om en modern könstillhörighetslag som att det skulle vara en helt ny fråga.
För transpersoner, som lagen är tänkt att förenkla för, framstår den plötsliga debatten smått häpnadsväckande och i vissa fall direkt förolämpande. Kampen för hbtqi-personers rättigheter har varit lång. Men för en grupp återstår mycket fördomar, stigma och oförståelse. För transpersoner är situationen fortfarande mycket besvärlig, såväl internationellt som i Sverige. I 17 år har frågan om en könstillhörighetslag tumlats, utretts och debatterats i Sverige.

Trots detta målar nu många tyckare och självutnämnda experter upp frågan som att den skulle vara helt ny. Vi som arbetar med frågorna till vardags är dessvärre inte förvånade. Det är symptomatiskt för hbtqi-frågorna att just de behandlas styvmoderligt och senfärdigt.

Den kommande lagen handlar om göra det enklare att byta det juridiska könet i folkbokföringen. Idag är det samma processer för att ändra kön juridiskt som att genomgå underlivskirurgi. Vägen till könsbekräftande vård är lång och lagstiftningen sätter många käppar i hjulen. Den psykiska ohälsan är stor och många transpersoner lider för att köer och lagar inte ger dem rätt att leva sina liv som de själva önskar. Varannan ung transperson har någon gång övervägt att ta sitt liv. Genom att enklare kunna byta juridiskt kön kommer många transpersoner kunna ta ett viktigt steg i en livsnödvändig process.

Många andra länder har redan genomfört denna förändring, inklusive alla våra nordiska grannländer. Att det skulle finnas kriminella personer som tänkt utnyttja en ny lagstiftning är nu ett argument som allt oftare lyfts i debatten. Med samma logik borde vi plocka bort all annan lagstiftning som finns enkom för att det finns kriminella som har onda avsikter och vill utnyttja dessa. Låt oss vara väldigt tydliga – det kan aldrig få bli ett argument för att släcka en utsatt och begränsad grupp individers frihetstörst.

Det som istället borde generera ett nyhetsvärde är Kristdemokraternas helomvändning i frågan. Så sent som under valåret 2022 stod Ebba Busch (KD) bakom en ny lagstiftning på området. Under 2023 sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i en interpellationsdebatt i riksdagen att hon “i närtid kommer att lämna över en proposition till riksdagen” samt att det “är en lag som borde lämnats till riksdagen för flera år sedan”.

Löftesbrottet är visserligen inte ologiskt ur ett historiskt perspektiv. Hade partiet fått bestämma över frågorna skulle hbtqi-personer varken fått ingå partnerskap eller möjligheter att bilda familj.

I Liberalernas Sverige har alla rätt att älska den en vill. Om några veckor är det vårt parti som nu också ser till att alla, även transpersoner, ska få rätt att fullt ut vara den en vill.