Fokus ska vara på sexuell exploatering på internet, men även om hedersrelaterat våld och om fritid.

– Sex och internet kommer att dominera, men vi vill även fånga upp vad de gör på fritiden angående att passa in i en viss norm. Om de behöver skräddarsydda verksamheter eller om de känner sig välkomna ändå. Unga hbtq-personer ska kunna vandra fritt mellan olika verksamheter och känna sig hemma i båda, säger Lidija Kolouh.

Hon förklarar att syftet med enkäten är att kunna lyfta hälsofrämjande strategier och att hitta verksamheter som gör livet lite roligare för hbt-ungdomar.

– Så om ni har förslag på verksamheter får ni gärna lämna in dessa till oss, uppmanar hon publiken som för dagen är 58 personer på seminariet ”Hur mår de unga hbt-personerna?”.

Nils-Olof Zethrin, utredare på Ungdomsstyrelsen flikar in att det gärna får vara verksamheter som finns även utanför Stockholm. Han berättade också om en pågående utredning med fördjupad analys om hbt-ungdomars hälsa.

– Vi fick detta i uppdrag av regeringen förra året, och utredningen ska vara klar i januari 2010. Det viktigaste är hälsofrämjande faktorer, men även att ta reda på hur hbt-gruppen själva arbetar med hälsofrågorna. Vi samarbetar med olika hbtq-organisationer som RFSL, RFSL-ungdom och HBTQ-studenterna.

I denna utredning inkluderas även transpersoner. De fanns inte med i tidigare utredningar som Statens folkhälsoinstitut genomförde 2005 och 2008. Orsaken var att man inte hittat ett bra sätt att formulera frågor om trans i enkäterna, förklarade Regina Winszer från Folkhälsoinstitutet som presenterade resultat ifrån den nationella folkhälsoenkäten.

Exempel ur 2008 års undersökning där 16-29-åringar svarat var bland annat: 31 procent av hbt-ungdomarna har avstått från att söka vård, fler hbt-kvinnor än män lider av psykisk ohälsa, hot om våld bland hbt-män hade fyrdubblats och tredubblats bland kvinnorna sedan 2005 års undersökning, och var fjärde hbt-kvinna är benägna att ta sina liv.

Felix König från RFSL-ungdom är inte överraskad över resultaten, men däremot tycker han det är tråkigt att ingenting har hänt under alla år som utredningar har gjorts.

– Att var fjärde hbt-tjej vill ta livet av sig är höga siffror. Behovet nu är förslag på förändringar och förbättringar. Det behöver skjutas till mer resurser.