Femte året i rad och hur stor som helst. Ja, Göteborgs Pridefestival, eller HBTQ-festivalen som den heter, tar i år ett gigantiskt kliv framåt och expanderar stort. Det som började för fem år sedan som en relativt smal konst- och kulturfestival har idag växt och blivit bred och stor, men fortfarande med stort fokus på konst och kultur.
Festivalgeneralen och verksamhetschefen Tasso Stafilidis jobbar heltid med den. Ja, så här i sluttampen är det mer än heltid.
Just nu så känner jag mig oerhört stolt och glad över vårt gigantiska programutbud, över alla fantastiska funktionärer och våra många samarbetspartners, säger han. Men jag känner mig också lätt stressad nu när så mycket ska falla på plats.
Häromveckan kom festivalprogrammet, ett 68 sidor maffigt program fullspäckat med aktiviteter, föreläsningar, fester och utställningar. Och i år byggs en regnbågspark mitt i hjärtat av city, i Bältespännarparken, med en scen i ett cirkustält, restauranger och utställare, däribland QX som kommer att ha ett eget tält i parken.
– Årets park blir en helt ny del av festivalen och i jämförelse med förra årets festival på Götaplatsen blir vi tre gånger större och uppskattningsvis får vi betydligt många fler besökare, berättar platschefen för regnbågsparken Daniella Olsson, och tillägger snabbt att det är gratis att besöka parken.
Om regnbågsparken är det ena hjärtat i festivalen så är och Regnbågskvarteret det andra. På Regnbågskvarteret (Högskolan för scen och musik) hålls seminarier, debatter, workshops och föreläsningar. Utbudet är enormt, i programmet hittar man spännande punkter: ”Homofobi och manlighet hur hänger det ihop”, ”Japansk gay art”, ”Hållbara förhållanden”, ”Jag är inte rasist, men…”, ”Samtal föräldrar emellan”, ”Att komma ut på arbetsplatsen”, ”Vem har högst status i HBT-världen?”. Dessutom debatteras och diskuteras det om BDSM, självmord, opera, hiv i Ukraina och bögarnas Zarah. För att nämna några av punkterna.
Som ni märker är det ett enormt spektra av ämnen som ska beröras.
En av de mer uppmärksammade och kända konstnärerna som kommer att delta under HBTQ-festivalen är Lars Lerin, en av Nordens främsta akvarellmålare. I utställningen Akterseglare på Stadsmuséet får vi bland annat se fyra helt nya verk som skapats för HBTQ-festivalen.
– Det blir sammanlagt ca sex-sju större akvareller varav fyra på temat matroser, ”Akterseglare” Tyvärr blev ett par så mörka att matroserna knappt syns, berättar Lars och tillägger att hans make Manoel ska visa foton av sina HBTQ-kompisar i Brasilien i samband med utställningen. Och så tar jag med en serie med grafiska blad ur boken ”för dig naken”
Skiljer sig målningarna från det du tidigare gjort?
– Ja, eftersom matroserna kom i skymundan blev det mer av ljus/dunkel/nattmörker-stämningar. Jag hade tänkt mig något mer konkret men det blev som det blev.
Har du besökt någon Pridefestival tidigare?
– Ja, för sex-sju år sen i Stockholm var jag med och tågade i träskor (skrattar) Det var en mäktig känsla.
Kommer du att närvara under HBTQ-festivalen i år?
– Ja, från och till under veckan.

Under HBTQ-festivalen anordnas det självklart en hel del fester i staden. Två av dem anordnar festivalen själva, invigningsgalan på Gothia Towers och avslutningsgalan på Liseberg. På invigningen onsdag den 1 juni talar Tiina Rosenberg och landshövdingen Lars Bäckström. På scenen står bl.a. Jenny Silver, Linda Pritchard och SeanMagnus. På avslutningsgalan som hålls direkt efter paraden (som startar vid GöteborgsOperan och går till Götaplatsen) slår man på stora trumman och radar upp artister som Alcazar, Loreen, Love Generation, Le Kid och Hästpojken. Konferencierer för avslutningskvällen är Stefan Holm och Kitty Jutbrink.
Vi frågar Tasso hur han tror det kommer sig att HBTQ-festivalen lyckats bli så stor.
– Jag är övertygad om att konceptet med att öppna upp festivalen för fler och för allmänheten är den störst bidragande orsaken. Det har ökat vår synlighet och vi är mer inkluderande. Att festivalen är så bred gör att många av våra samarbetspartners kan arrangera spetsigare och smalare programpunkter. Sedan ser jag hur intresset ökat från många olika håll att på olika sätt engagera sig i festivalen och vill synas ihop med oss, men vi har tydliga krav på våra samarbetspartners kring hbt-kompetens och erbjuder dem grundläggande hbt-kompetensutbildning i utbyte mot deras tjänster. En annan viktig faktor till att festivalen lyckats så bra är att det mesta är gratis. I år får vi 1,6 miljoner i bidrag men vi drar in över 6,5 miljoner i sponsring.
Göteborg har ju inte haft det bästa ryktet som HBT-stad tidigare, men idag verkar hela staden stå bakom festivalen.
– Det stämmer. Göteborgs historia är nedsvärtad av hatbrott och homofobi och jag tror att just detta bidrar till att många vill vara med att tvätta bort den stämpeln samtidigt som de också måste visa att de står för en mångfald, för allas lika rättigheter, mot fördomar och diskriminering. Göteborgs Stad har verkligen kraftsamlat i år och den politiska ledningen har gett festivalen sitt fulla stöd.
Hur lycklig kommer du att vara när du står på avslutningsfesten på Liseberg och dansar till Alcazar?
– Jag kommer förhoppningsvis att vara både lycklig och nöjd men säkerligen också dödstrött.
En av Sveriges hetaste homosar just nu är utan tvekan fotbollsspelaren – och göteborgaren – Anton Hysén. Och även om pappa Glenn gick i Prideparaden förra året så kommer den som hoppas få se Anton i årets parad troligtvis att bli besviken.
– Pride är inte riktigt min grej, säger Anton. Jag gillar inte parader och sånt. Jag är lite mer laidback och kommer umgås med polarna.
Kanske kan polarna ta Anton i handen och dra med honom ut, för visst vore det kul om Sveriges hetaste bög gick med i årets parad i årets hetaste festival?