Imorgon invigs World Pride med en öppningsparad i Malmö. Ett mycket efterlängtat fysiskt Pridefirande i en tid då pandemin sätter stopp för många arrangemang. Bland invigningstalarna finns Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, som berättar för QX om stadens arbete för inkludering – och bemöter SD:s kritik mot World Pride.

Vad kommer du att fokusera på i ditt invigningstal?
– Det är inte riktigt klart, men min utgångspunkt är att det är viktigt att vi tänker globalt och agerar lokalt. Dessa frågor är viktiga i hela världen. Vi kan göra skillnad lokalt, och genom det driva på utvecklingen i världen. Jag kommer självklart nämna syftet med arrangemanget, allas självklara rätt att definiera sig själva och älska den man vill.
– Sen kommer jag säga något om att jag är otroligt glad att det faktiskt går att göra även i fysisk form. Att det är viktigt att känna den styrkan av att man är många. Trots att det har varit mycket osäkerhet och mycket svårplacerat, är jag glad att vi ändå kan samlas, om än i begränsad omfattning.

Det är ändå fantastiskt att det blir en fysisk parad i Malmö i år. Många andra festivaler har varit tvungna att ställa in. Hur har ni gjort det möjligt?
– Jag måste ge en eloge till de som hela tiden kämpat för att det ska gå att genomföra, och fortsatt planera för olika scenarion. Det har funnits en väldig beslutsamhet. Sen har organisatörerna stämt av med hälsomyndigheten, jobbat med polisen, och gjort arrangemang på Malmö stadion när man kan vara 3000 i publiken. Upp till 600 kan gå i paraden. Det har varit mycket arbete. Men det bygger också på att man hela tiden hållit öppet för att ”om det finns en möjlighet så ska vi göra det”.

Vad betyder det för Malmö att få World Pride till staden?
– Det är stort, av olika anledningar. Det är första gången man slår ihop de här stora arrangemangen, både World Pride och Eurogames, i ett. Och det är första gången som Malmö och Köpenhamn gör något så här stort tillsammans. Men det är inte bara ett stort megaevent. Det är verkligen ett event med ett syfte och en mening, som rimmar helt med det arbete vi gör för öppenhet och inkludering, och mot diskriminering. Det gör World Pride till ett extra viktigt arrangemang.

QX uppmärksammade just en annons från Sverigedemokraterna, där de skriver att Malmö lägger 20 miljoner på World Pride. De kallar det för ”slöseri med skattepengar”. Vad svarar du på det?
– SD har drivit den här linjen hela tiden. De motarbetar frågorna, och de gör politik av att de faktiskt inte står upp för allas lika värde. Bedrövligt, skulle jag vilja säga. Vi har haft återkommande diskussioner om finansiering där de ifrågasätter, inte om vi använder pengarna rätt, utan att vi använder pengarna till dessa frågor överhuvudtaget. Det känns ännu mer angeläget – det visar behovet att jobba ännu mer offensivt med frågorna. Vi har ett tema i vår budget och våra styrdokument som handlar om det öppna, välkomnande och inkluderande Malmö. För oss har det varit alldeles självklart att vi ska gå in och stötta World Pride.

SD gör politik av att de faktiskt inte står upp för allas lika värde. Bedrövligt, skulle jag vilja säga.

Vad anser du själv är den viktigaste HBTQ-frågan just nu?
– Om vi tittar globalt är det att erkänna diskriminering på grund av sexuell läggning. Ingenstans har man kommit tillräckligt långt. Att fortsätta driva frågan om mänskliga rättigheter, och inkludera sexuell läggning och identitet i det, är det viktigaste. Här hemma gäller det också att fortsätta driva frågan om diskriminering. SD:s annons visar att det är angeläget. Vi har dressat Malmös parkbänkar i regnbågsfärger, och vid ett par tillfällen har de förstörts eller kryssats över. Då har Malmöbor själva varit snabba med att sanera. Att använda de krafter som verkligen vill vara med och driva på, det tror jag är viktigt.
– En annan fråga som är bred och viktig idag är den växande ohälsan. Vi har sett under lång tid att ohälsan ökar bland de unga och hbtqi-personer är en grupp som är specifikt utsatta.

Till slut, vad ser du mest fram emot på World Pride?
– Jag ser jättemycket fram emot invigningen, såklart! Och jag är superglad att vi ändå har den i fysisk form. Sen kommer jag vara med på invigningen av Human Rights Forum i Köpenhamn. Jag ska försöka gå med på stadsvandringen med hbtq-historia, och delta i något arrangemang på Pride House. Hade jag kunnat så hade jag sett filmen Drömprins. Det finns tyvärr inte tid, men den har stått högt på min önskelista.