När Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) för första gången prövat vilka samfund som har rätt till statsbidrag och avgiftshjälp, blev resultatet uppmärksammat: Jehovas vittnen får inget stöd.

Enligt SST grundas beslutet på en omfattande granskning av de sökande samfundens stadgar, verksamhetsberättelser, ekonomiska rapporter, medlemsantal och revisionsberättelser. Myndigheten bedömer dessutom om verksamheten uppfyller de så kallade demokrativillkoren i den nya lagstiftningen.

Dessa villkor innebär att trossamfund inte får: utöva våld, tvång eller hot, eller på annat sätt kränka en persons grundläggande fri- och rättigheter, diskriminera personer eller grupper, försvara, främja eller uppmana till sådana handlingar, eller motarbeta det demokratiska styrelseskicket.

SST menar att Jehovas vittnen inte uppfyller villkoren. I sin ansökan har samfundet själva uppgett att de uteslutit personer på grund av deras val av livspartner, samt att de uppmanat till, försvarat eller främjat sådant agerande.
I ett svar till myndigheten hänvisade Jehovas vittnen till att sex utanför äktenskapet inte är tillåtet enligt deras tolkning av bibeln. SST ställde därefter följdfrågor, bland annat om en ”medlem riskerar att bli utesluten om denne väljer en livspartner som till exempel inte tillhör Jehovas vittnen, tillhör en annan religion, eller är av samma kön.” Myndigheten bifogade även artiklar och andra texter som beskriver hur församlingen uppmanas agera mot uteslutna medlemmar.

Jehovas vittnen valde dock att inte besvara frågorna. I stället har de försökt få regeringen att låta en annan myndighet pröva deras rätt till statsbidrag. Den begäran avslogs, och efter fler formella klagan från Jehovas vittnet så beslutade SST att avslå ansökan om statligt stöd.
– Beslutet grundar sig på att medlemskap kan nekas baserat på valet av livspartner, säger Frederic Brus, handläggare på SST, till QX.
– Det drabbar alltså inte bara homosexuella, utan kan även gälla andra.
På frågan om detta inte borde vara ett problem även för andra trossamfund, svarar Brusi att det finns en skillnad mellan att diskriminera någon och att ha en lära som uttrycker en åsikt.
– Vi försöker i det här beslutet att tolka lagen. Jag tror att detta kommer att överklagas, och då får domstolen pröva saken, säger han.