Ny rapport: Digitala hatet mot hbtqi-personer är “ett samhällsproblem”

En ny kartläggning från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som släpptes på fredagsmorgonen visar att hat och hot mot hbtqi-personer är omfattande i svenska digitala miljöer. Över hälften av de analyserade kommentarerna är direkt fientliga, och utvecklingen bekräftas nu av både civilsamhälle och regering.
– Det är tyvärr inget som vi är förvånade över, säger RFSL:s förbundsordförande Lovise Brade. Men det är oacceptabelt och väldigt trist att det ser ut så här.

FOI:s analys bygger på över 4 000 kommentarer från plattformar som X, Facebook, TikTok och Flashback. Hatet sträcker sig från öppna hot och avhumaniserande språkbruk till mer subtila uttryck där hbtqi-personers rättigheter och synlighet ifrågasätts, det som i rapporten beskrivs som en “gråzon”.

Särskilt utsatta är transpersoner, som i rapporten pekas ut som den grupp som oftast angrips.
– Det finns en väldigt omfattande nivå av hot och hat mot hbtqi-personer, och framför allt mot transpersoner just nu, säger Brade.
Hon menar att resultaten speglar en utveckling som varit tydlig under längre tid, inte minst i sociala medier och politiska debatter. RFSL:s egna trygghetsundersökningar visar enligt henne att många känner sig otrygga, både online och i vardagen.
– Det här är ett hot och en otrygghet som folk tar med sig ut i verkligheten, när de rör sig i stan och på sina jobb.

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) beskriver rapporten som ett viktigt kunskapsunderlag, men inte överraskande.
– Det här är inget som förvånar någon av oss som arbetar med de här frågorna. Men vi får nu en tydligare bild över hur det ser ut i den digitala sfären i Sverige, säger hon.

Rapporten pekar också på konsekvenserna av hatet. Personer väljer att tystna, lämnar uppdrag eller drar sig undan från offentlig debatt.
– Det här är ett allvarligt samhällsproblem. Det riktar sig mot våra öppna, fria och demokratiska värderingar, säger Larsson.

Enligt FOI återkommer vissa typer av narrativ i de fientliga kommentarerna. Hbtqi-personer utmålas exempelvis som ett hot mot barn, som något onaturligt i strid med biologin eller som en del av ett bredare samhällsförfall. Samtidigt betonar myndigheten att deras uppdrag har varit att kartlägga själva förekomsten av fientligheten, inte vilka som står bakom den.
– Vi har tittat på innehållet och gjort en innehållsanalys av kommentarerna. Frågan om aktörer låg inte i vårt uppdrag, säger Sara Brunnberg, enhetschef på FOI.

Hon lyfter fram en annan iakttagelse från materialet: att det inte bara finns hat, utan också motreaktioner.
– Vi ser att det finns stödkommentarer, och det tycker vi är intressant. Det kan förändra dynamiken i en tråd och göra den lugnare, även om vi inte har studerat exakt hur det fungerar.
Den bilden delas av jämställdhetsministern.
– Stödkommentarer, både de som bemöter felaktiga påståenden och de som stöttar den som blir utsatt, gör skillnad och påverkar tonen i trådar, säger Nina Larsson.
Brunnberg menar att det kan finnas en potential i att förstå den typen av motreaktioner bättre.
– Det är mycket fokus på det fientliga, vilket är naturligt. Men det kanske också finns en möjlighet att påverka genom hur stöd uttrycks och sprids.

En central fråga som rapporten alltså inte besvarar är vilka aktörer som driver fientligheten. .
Nina Larsson lyfter möjlig påverkan från utländska aktörer:
– Det finns inom desinformationsområdet kopplingar till främmande makt. Exempelvis finns många exempel på hur ryska aktörer använder hbtqi-frågor för att sprida konflikt och polarisering, säger hon till QX.
Samtidigt betonar RFSL vikten av att inte flytta fokus bort från svenska aktörer.
– Vi upplever tydligt varifrån hotet kommer i många fall. Det handlar om organiserade grupper här i Sverige, säger Brade och nämner bland annat nazistiska NMR.
Hon varnar för att fokusera i för hög grad på utländsk påverkan.
– Det är viktigt att inte förskjuta hela problematiken till Ryssland eller USA. Det finns politik och rörelser i Sverige som måste hanteras här.

Brade beskriver utvecklingen som en del av en bredare ideologisk rörelse, snarare än enbart enskilda individers åsikter.
– Det här är inte bara okunskap eller fördomar. Det är en medveten strategi för att skapa engagemang och organisera människor mot mänskliga rättigheter.
Samtidigt konstaterar FOI att Sverige inte avviker från utvecklingen i andra länder.
– Det vi ser speglar internationell forskning. Sverige är inte unikt, men de personer vi djupintervjuat upplever att klimatet har blivit hårdare de senaste åren, säger Brunnberg.

Kartläggningen lyfter också att konsekvenserna sträcker sig långt bortom individnivå.
– Det här får konsekvenser för hela samhället. Det påverkar myndigheter, organisationer och yrkesgrupper som bibliotekarier, som kan få svårt att utföra sitt arbete. Det blir ett demokratiskt problem när röster tystnar.

RFSL efterlyser nu ett mer samordnat arbete från samhällets sida. Det handlar enligt Brade om att stärka polisens och rättsväsendets arbete mot hatbrott och extremistiska miljöer, att öka hbtqi‑kompetensen inom myndigheter och att ge bättre stöd till civilsamhället. Hon lyfter också kommunernas roll, både i det brottsförebyggande arbetet och i att skapa trygga mötesplatser.
– Vi behöver säkerställa att människor vågar delta i samhällsdebatten och vara öppna med vilka de är, annars riskerar viktiga röster att tystna.

Nina Larsson pekar på behovet av mer kunskap och fortsatt analys.
– Vi har fortfarande en relativt begränsad förståelse för omfattningen och konsekvenserna. Det är viktigt att sprida den här kunskapen och arbeta vidare med frågan, säger Nina Larsson.
De QX talat med är överens om att det digitala hatet inte enbart berör den utsatta gruppen.
– Det här är inte ett minoritetsproblem, det är ett samhällsproblem, säger Larsson till QX.